Stenpartiväxter - Saxifraga
Av Sylvia Svensson
Det finns upp emot 440 arter bräckor, mest på det norra halvklotet och då främst i alpina områden. Även i Sverige förekommer ca 15 arter vildväxande, många i fjällen, men den folkviseljuva mandelblomman, Saxifraga granulata, förekommer i södra delen av landet.
Mandelblomman växer på torra, sandiga backar, häll- och naturbetesmarker och bergsbranter. Bladrosetten, som utvecklas från små, övervintrande groddknoppar, har njurlika, gleshåriga blad. De vita, väldoftande blommorna i maj-juni på den upprätta, 20 cm höga, håriga stjälken bildar glesa vippor. Det finns en odlad, fylldblommig variant, ’Plena’.
Rosenbräcka
Rosenbräckan, Saxifraga x arendsii, är en hybrid med mattbräcka som en av föräldrarna. Det finns många namnsorter av denna mer eller mindre rosablommiga grupp, kallad Arendsii-gruppen. Växterna är 15- 30 cm höga beroende på sort och bladverket bildar kompakta mattor varav blomstjälkarna med toppställda blommor skjuter upp. Vanliga i handeln är sorter som ’Alba’, ’Ture’ och ’Findling’ med vita blommor, de rödblommiga ’Feuerwerk’, ’Peter Pan’, ’Rosenzwerg’ och ’Lammefjord’ samt de rosablommiga sorterna ’Knapton Pink’, ’Lydia’ och ’Rosenskimmer’.
Fjällbrud
Fjällbrud, Saxifraga cotyledon, förekommer vildväxande, sällsynt och fridlyst från Jämtland till Lappland. Den är en underbar stenparti- och murväxt med stora, vintegröna bladrosetter. De vita, rosaprickiga blommorna sitter på stora klasar på höga stänglar, som gärna böjer sig. Det förekommer några odlade namnsorter som den vita ’Pyramidalis’ och den rosaprickiga ’Southside Seedlings’.
Mossbräcka och skuggbräcka
Mossbräcka, Saxifraga hypnoides, förekommer vildväxande i västligaste Norge och på Island men finns även förvildad hos oss. Den är en woodlandsväxt som till skillnad från många övriga, trivs i halvskuggigt, svalt läge i all slags trädgårdsjord. En namnsort finns i handeln, ’Egemmulosa’.
Samma läge gillas även av skuggbräckan, Saxifraga umbrosa som kommer från Pyreneerna. Den har täta, gröna rosetter som sprider sig utmed marken. De vitrosa blommorna är mycket sirliga, på 15 cm höga, tunna stjälkar. En namnsort, ’Clarence Elliott’, har rosa blommor.
Porslinsbräcka
Porslinsbräcka, Saxifraga x urbium, är en korsning mellan Saxifraga spathularis och Saxifraga umbrosa. Den har stora rosetter som sprider sig och bildar mattor. De små, vitrosa blommorna sitter på upp till 20 cm höga stjälkar. Växer helst i lätt skugga, i något fuktigare, men väldränerat underlag men är inte så kräsen med jorden. Namnsorten ’Aureopunctata’ har gulprickiga blad och ljusrosa blommor, ’Variegata’ har också gulbrokiga blad men vita blommor.
Höstbräcka
Höstbräcka, Saxifraga fortunei hemmahörande i Japan, är inte så vanlig i odling trots att den är så vacker där den står i halvskuggigt, lätt fuktigt men väldränerat läge. Bildar stora, vackra rosetter från vilka de stjärnformade blommorna kommer upp på 20-30 cm höga stjälkar. Blommar på hösten som namnet antyder. Några namnsorter med vackra blad finns: 'Black Ruby', 'Mount Nachi', 'Rokujo' och den rödbladiga 'Rubrifolia'.
Det finns också några ettåriga arter, som gyllenbräcka, Saxifraga sibthorbii. Den är ganska sällsynt på öppen, kalkhaltig häll- och sandmark i södra Sverige. 3-5-flikiga, njurlika blad och gyllengula blommor på korta skaft. Hela växten är bara 5-10 cm hög. Fröar av sig på hösten och blommar på sommaren året efter.
Läs mer om stenparti
Klicka på varje sort för att läsa mer om dessa odlingsvärda stenpartiväxter. Praktstenörten Aurinia Alpblomman edelweiss Fetblad, fetknoppar & kärleksörter Törel Flox Akleja Alpaster Murreva Lin Svärdkrissla Saxifraga Draba Campanula - små klockor