Röda ekar
Många är ju intresserade av vanliga växter med ovanliga blad- eller blomfärger. Det finns flera ekar som inte riktigt ser ut som ekar. Dels har bladen en mer eller mindre lysande röd höstfärg, dels är de flikiga på ett annorlunda sätt.
Scharlakansek, Quercus coccinea, är ett upp till 20 meter högt träd från östra USA. Den får en bred, ganska öppen krona och dess mörkgrå bark är mycket slät, även på äldre ekar. De glest men djupt 7- eller 9-flikiga bladen varierar mycket i storlek även på samma träd, de kan vara 7-15 cm långa och 5-7 cm breda. Under sommaren är de glänsande gröna med ljusare undersida, men det är på hösten trädet visar varför det heter just scharlakansek! Då blir bladen lysande scharlakansröda, blanka och härliga! Namnsorten 'Splendens' blir ännu mer lysande röd.
De kortskaftade frukterna i form av nötter, kallas ekollon. Ollonet hos denna ek är bara ca 1 cm långt, rundat och till hälften omslutet av sin svepskål. Scharlakanseken är härdig till och med zon 3 ungefär.
En annan ek med lysande höstfärg är rödek, *Quercus rubr*a. Den kommer från Nordamerika och finns förvildad här och var i södra Sverige. Hos oss blir den ca. 25 m hög och den är tämligen snabbväxande. Barken är ljusgrå och slät, som äldre blir den strimmig. Ollonet är ca 3 cm långt och till 1/3 omsluten av en vitstrimmig svepskål. De elliptiska bladen har kilformad bas och är djupt 7- till 11-flikiga. Under sommaren är bladfärgen matt mörkgrön, undersidorna är grågröna. Men på hösten lyser trädet upp i orangerött/scharlakansrött/brunrött och det härliga skådespelet varar ganska länge.
Det finns några namnsorter, t.ex. 'Magic Fire'. För att komplicera det hela så finns det även en gulbladig rödek, 'Aurea'! Den har gula blad hela sommaren. Sorten 'Vana' har vitbrokiga blad! Själva rödeken är härdig till och med zon 5.
Färgek, även kallad kvercitronek, Quercus velutina (syn. Quercus tinctoria), är ytterligare en färgglad ek som hos oss kan förväntas bli ungefär lika stor som scharlakanseken.
Barken som är grå och till början slät, blir senare strimmig. Den lämnar ett användbart gult färgämne. Det ca 1 cm långa ollonet är toppigt äggrund och till hälften omsluten av sin svepskål. Bladen, som på sommaren är glänsande gröna med silvergrön baksida, är ganska stora och djupt 7- eller 9-flikiga. De får lysande brunröd höstfärg. Några namnsorter finns, t.ex. 'Habiflax'. Härdigheten lär vara upp till zon 2.
Samtliga ekar bör stå på solig plats för att höstfärgen ska bli så lysande som möjligt.
Ekarna har ett djupgående rotsystem, pålrot, som gör att det går att plantera andra växter intill ekar. Men det gör det också svårt att flytta på en redan etablerad ek, roten skadas lätt då. De flesta ekar gillar näringsrik, kalk- och lerhaltig, fuktighetshållande jord. De vill helst stå något i lä, de är inte särskilt vindtåliga. Men det får för den skull inte vara instängt.
Quercus velutina, ungt träd
Quercus rubra 'Aurea'
Ung rödek håller på att få höstfärg
Blad av Quercus coccinea, rubra, velutina
Quercus coccinea 'Splendens'
Quercus velutina
Quercus coccinea 'Splendens'