Lär känna din jord!

Text & foto: Ulrika Rosengren

Vill du ha reda på exakt vilken jord och vilket näringsinnehåll du har bör du skicka in en jordanalys till något laboratorium, se gula sidorna i telefonkatalogen. Men med några enkla test kan du ändå få en god uppfattning om jordens egenskaper - helt gratis!

Här visas några olika sätt att studera sin jord. Välj en eller flera tester och upprepa helst testet ett par gånger om du vill vara säker på ditt resultat. En del trädgårdar har olika innehåll i jorden i olika delar av trädgården. Verkar fallet vara så i din trädgård så ska du givetvis utföra test i varje område.

När du börjar komma fram till vilken sorts jord du har kan du läsa lite mer om jord i olika trädgårdsböcker och då få råd om hur du bäst sköter och gödslar just din jordtyp.

Titta-jorden testet
Vattna på en yta med en vattenkanna. Vatten försvinner snabbt på en sandig eller grusig jord men stannar längre på en lerig jord.

Vill du studera dräneringen noga så kan du gräva ett cirka 50 cm brett och 30 cm djup hål och fyll det med vatten. Om det tar en halvtimme för vattnet att försvinna är dräneringen perfekt. Rinner det undan på 10-15 minuter är det bara att inse att det är en mycket torr jord du har. Öka mängden mull, till exempel genom att gräva ner brunnen hästgödsel, om du vill öka den vattenhållande förmågan i jorden. Tar det två timmar eller mer innan vattnet runnit undan bör du fundera på åtgärder för att öka dräneringen.

Gräv-i-jorden testet
Få växtrötter klarar av att växa bra i en kompakt sammanpackad jord. Då är transporten av syre, vatten och näring hämmad och det är svårt för rötterna att etablera sig.

Vill du ha en uppfattning om hur lucker eller sammanpackad din jord är så kan du testa detta genom att gräva i den:

Det ska inte vara något problem att trycka ner i en spade i jorden med bara fotens hjälp. Helst ska det finnas ett litet motstånd så det känns ungefär som att skära i kallt smör. Jorden ska falla isär när du vänder den och inte komma upp i tjocka täta ler-kockor som du måste hacka sönder. Verkar jorden vara antingen för kompakt eller för lös så behöver jorden en kur med strukturförbättring av organiskt material.

Titta samtidigt på hur rötterna växer i ner i marken. Är rötterna jämt fördelade över hela ytan så tyder det på lucker, fin jord. Ser man däremot en tydlig gräns, en "sula", där rötterna haft svårt att tränga igenom så behöver jorden bearbetas mer ner så kanaler öppnas upp till jordlagren nedanför. Ett sätt är att "gröngödsla" med växter som har djupgående och kraftiga rötter, till exempel humlelucern. Till hösten, då man vänder ner humlelucernen i marken har jorden både luckrats upp av rötterna och gödslats eftersom ärtväxter som humlelucern kan binda in luftens kväve i sina rötter. Nästa säsong är jorden både gödslad och luckrad på djupet.

Krama-jorden testet
Ta en handfull jord och krama den. Om den känns slemmig och kladdig och klumpen förblir den kramade formen så är det en lerig jord. Sandig eller grusig jord känns verkligen sandig och ”klumpen” faller sönder. Torvjord känns lite mer svampaktig. Lätt lera och mellan-lera känns mjuk och behåller formen längre än den sandiga jorden men är inte lika fast som den leriga jorden

Glasburks-testet
Lägg ner en handfull jord i en stor glasburk och fyll på med vatten. Rör runt ordentligt. Låt stå i två timmar. Titta sedan och jämför med dessa beskrivningar:

Sandig jord: Mesta av partiklarna faller till botten av burken och resten av vattnet är ganska klart.

Mo: Partiklarna har sedimenterat i lager med de finaste fraktionerna överst. Vattnet är ganska klart.

Mjäla: Vattnet är grumligt och det ligger bara ett tunt lager partiklar på botten. De små partiklarna tar ganska lång tid på sig att sedimentera.

Lerig jord: Vattnet är grumligt och det ligger bara ett tunt lager partiklar på botten. De små partiklarna tar hur lång tid som helst på sig att sedimentera.

Torvjord: Massor av småbitar flyter runt på ytan, vattnet är något grumligt och endast lite partiklar har sedimenterat på botten.

Kalkjord: Ett lager med vitt sandlika fragment på botten av burken och vattnet är färgat blekt grått.

Finger-testet
Fingertopparna är känsliga och kan känna upphöjningar på en bråkdels millimeter. Därigenom kan du känna med fingertopparna hur mycket sand som finns i din jord.

Blöt fingrarna droppvåta. Ta därefter upp lite jord och gnugga mellan fingertopparna. Går det att känna flera grova, hårda sandkorn? Då är det en övervägande sandig jord. Känner man endast enstaka små sandkorn och jorden går att rulla till en kula då är jorden lerhaltig.

Rulla-jorden testet
Vill man veta mer om hur lerig jorden är så kan man gå vidare med detta test.

Några milliliter jord fuktas så att den blir smidig. Därefter rullas den med handen snabbt ut mot en platta, eller mot den andra handen, till en så smal tråd som möjligt. Går det inte att rulla ut jorden till en tråd så är lerhalten sannolikt under 2%.

Trådens tjocklek innan den brister är ett mått på lerhalten i jorden.

Titta-ogräs testet
Bara genom att titta på vilka växter som växter vilt i din trädgård så kan du lära dig en hel del. Visst är det frustrerande att det hela tiden kommer in oönskade ogräs i trädgården, men växternas egna val av växtplats kan i alla fall lära oss lite om markens egenskaper! Nu är ju dock speciellt de vi kallar ogräs ganska bra på att klara av att etablera sig både här och där. Men om du tittar noga och fokuserar på vilka som verkligen frodas så kan du få en idé om markens sammansättning. Tillsammans med de andra jordtesten kan dessa indikatorväxter ge en bra uppfattning om vilken sorts jord och näringsstatus du har i din trädgård.

Här har jag listat arter som i litteraturen sägs påvisa olika markförhållanden. Se tabell här.

Jordens pH
Om du vill kan du testa markens surhet – vilket pH marken har. Din jords pH har enormt stort inflytande på vilka växter som trivs. De flesta växter föredrar pH 6,5-7, där är näringsämnena mest lättillgängliga. Vissa växter behöver sur jord t.ex. rhododendron medan vissa behöver basisk jord t.ex. en del bräckor. Sätt en surjordsväxt i en basisk/kalkrik jord och den kommer garanterat att lida och dö! Den kan nämligen inte ta upp den hårt bundna fosforn vid högt pH. De flesta växter är dock toleranta och klarar ett pH-spann strax under sju som vi har i de flesta jordar - fast med väl avvägt pH skulle de kanske kunna växa ännu bättre!

För att säkert kunna säga vilket pH en jord har måste man testa jordens pH med en riktig pH-meter och kanske kan man låna en pH-meter av någon. Dagens moderna apparater är mycket lätta att använda. Kan man få tag på lackmuspapper så fungerar det rätt bra det med. En pH-meter kan man köpa från välsorterade trädgårdsföretag t.ex. Willab för någon hundralapp.

Lite orientering kring pH-värdet

Surt: pH mellan 1-7; tex. torvjord

Exakt neutralt: pH precis på 7; t.ex. vissa lerjordar

Basiskt: pH 7-14; tex vissa kalkrika jordar

Normalt kan vi i Sverige hitta jordar med pH mellan ungefär 4 upp till 8,5.

För att testa jorden behöver du en pH-meter (eller lackmuspapper!), avjonat vatten som du kan köpa på apoteket (eller ta från torktumlarens vattenuppsamlingsbehållare), och så lite jord.

Ta jordprovet och mät pH så här:

1. Gräv upp jord från flera olika ställen ner till ca 20 cm.

2. Ta bort de översta 3 cm av jorden och blanda sedan allt väl i en plastpåse.

3. Fyll en bägare med 1/3 jord och fyll på med 2/3 destillerat vatten eller kranvatten av god kvalité. (destillerat vatten kan köpas på apotek eller tas från torktumlarens kondensvatten).

4. Sätt på locket och skaka ordentligt i minst 2 minuter.

5. Låt burken stå stilla minst 10 minuter så jorden kan sedimentera, dvs. lägga sig på botten av burken.

6. Läs instruktionen till pH-metern och mät pH i vattnet ovanför den sedimenterade jorden.

7. Använder du lackmuspapper så doppar du pappret i vattnet och läser av mot den medföljande färgskalan.

Gör flera test och på olika ställen i trädgården om marken ser ut att variera.

När du nu vet vilken typ av jord du har är det betydligt enklare att veta hur du ska gå vidare med jordförbättring och gödsling.

Lycka till!

Krama-jorden testet

Glasburks-testet

Rulla-jorden testet

Titta-ogräs testet