Körsbär

Nu blommar de underbara japanska körsbärsträden runtom i södra Sverige! Det är en syn för gudar!
Vi har också börjat anamma den japanska seden att ha hanami, en traditionell japansk picknick när körsbärsträden blommar.
Bland annat anordnar Göteorgs Botaniska trädgård en hanami 26. april när deras Japan-satsning invigs.

Av Sylvia Sensson, foto Sylvia & Bernt Svensson

Nu skummar grädden över i körsbärsträden! Både de med helt vita, fluffiga blommor och de ljuvt hallongrädde-färgade härligheterna blommar för fullt så här i slutet av april - början på maj.

Vi har många olika arter och namnsorter av körsbär i odling. En del av dessa ger bär på sensommaren, andra är bara "til lyst".

Till den matnyttiga gruppen hör vårt vilda körsbär Prunus avium, fågelbär eller sötkörsbär, även kallad bigarrå. Kärt barn har många namn.

Det används flitigt som ympunderlag till olika, mera känsliga körsbär och är anmoder till de flesta sötkörsbärssorterna.

Arten, alltså Prunus avium, är ett vackert träd, som blir upp till 20 m högt och hälften så brett. Den har skinande, ljust gråbrun bark och massor med vita blommor i början på maj, samtidigt med dess lövsprickning. Det förekommer en dubbelblommande sort, 'Plena' och denna är mycket rikblommig och dekorativ med sina hängande, vita blommor.

Frukten är rund, glänsande, tämligen liten (1 cm i diameter), till färgen svartröd eller gulröd. De förekommer i massor och som namnet antyder, älskas de av fåglarna.
Fågelbäret är härdigt till zon 4.

Många namnsorter finns i odling, varav det lönar sig att i första hand välja de virusrensade, svenska E-plantorna. Många växer på egen rot. Även arten finns som E-planta, Prunus avium E.

Den andra matnyttiga arten är Prunus cerasus, surkörsbär. Denna blommar nästan samtidigt med sötkörsbäret, i början - mitten av maj. Den förekommer också vildväxande i stora delar av Europa, hos oss finns den som förvildad på sina ställen.

Surkörsbäret är ett något mindre träd eller en stor buske som ofta skjuter rotskott.

Det har glänsande, rödbrun bark och vita blommor i täta flockar. Bären är svartröda och används mest till sylt och saft, då de är något för sura för att ätas färska, i motsats till sötkörsbären. Surkörsbär är härdigare än sötkörsbär och kan växa ganska långt upp i norr, särskilt utmed kusterna.

Även här finns många namnsorter i odling och det lönar sig som nämnts att välja friska, svenska E-plantor, gärna på egen rot.

Till körsbärsgruppen som odlas enbart "til lyst" hör många av vårens vackraste träd och buskar.

Mandelkörsbär, Prunus glandulosa, kommer från Japan och Kina och är en 1,5 m hög buske med veka, upprättväxande grenar. Får ibland små frukter. Den är inte så härdig, utan bör planteras i ett soligt, skyddat läge enbart i zon 1-2.

Namnsorterna: 'Alba Plena' har dubbla, vita blommor och 'Rosea Plena' har motsvarande rosa blommor. Den sistnämnda benämns ibland 'Sinensis'.

Dvärgkörsbär, Prunus insica, är ett litet träd eller oftast en stor buske, som härstammar från Japan. De unga bladen är rödaktiga, blir senare under sommaren gröna och får sen en fin, gulorange höstfärg. Glesa flockar av svagt hängande vita blommor, knopparna är rosa och den blommar tidigt. Får äggrunda, små purpursvarta frukter. Tyvärr mycket känslig p.g.a. den tidiga blomningen, bör endast planteras i zon 1 och ev. 2 i mycket skyddat läge.

Vejksel, Prunus mahaleb är en bred, stor buske med aromatisk bark som är strimmig på längden. Används ofta som ympunderlag för surkörsbärssorter och passar bra som häck.

Blommar med små, vita, väldoftande blommor i maj och får senare små svarta frukter. Zon 3.
Det finns en namnsort, 'Pendula', med elegant hängande växtsätt.

Det äkta, japanska körsbäret, Prunus nipponica, är ju en sevärdhet i Japan och under dess blomningstid anordnas det fester till dess ära. Blir till ett sirligt, stort träd i sitt hemland, här kanske något lägre. Hos oss går det att odla till ungefär zon 2. Finns att se i Göteborgs Botaniska, bl.a. vid Japandalens damm.

En variant av ovanstående, kurilerkörsbär, Prunus nipponica var. kurilensis, är en buske med vackra vita blommor. Namnsorterna 'Brilliant' och 'Ruby' har rosa resp. mörkrosa blommor. Zon 2.

Amerikanskt häggkörsbär, Prunus pensylvanica, är ett rejält träd eller en stor buske, upp till 12 m högt. Glänsande rödbruna unga skott, långa, smala blad och lysande guldgul till ljusorange höstfärg gör den mycket dekorativ där det finns plats. Kortskaftade klasar med små vita blommor i maj och små, runda, röda frukter senare.
Zon 4.

Något som inte liknar de träd- och buskformiga körsbären är det lilla **sandkörsbäret** *Prunus pumila var. depressa*. Den är en lågväxande, utbrett krypande buske, bara 25 cm "hög". Bra som marktäckare, i stenpartier, på murkrön och som släntväxt. Slånlika blommor på våren, de nya bladen är bronsfärgade, senare gröna: Får en brunröd-karminröd höstfärg och brunröda frukter. Den är mycket torktålig och anspråkslös, växer bra i sandig, mager jord i soliga lägen. Zon 5.

Bergkörsbär, Prunus sargentii, (P. serrulata var. sachalinensis) är ett stort träd, upp till 18 m högt, med rödaktig bark och röda blad vid bladsprickningen och som tidigt får en vacker, stark höstfärg. Blommar på bar kvist just före bladsprickningen med stora, rosa blommor i glesa flockar. Små, äggformade röda frukter på hösten. Namnsorter som 'Rancho' och 'Rosensky' och den högsmala 'Columnaris' finns till salu.

P. sargentii förekommer också i många korsningar, varav en av de vackraste är 'Accolate', en korsning mellan P. sargentii och P. subhirtella. Den har långa, sirliga, lätt gungande grenar med halvdubbla, ljuvt ljusrosa blommor i hängande klasar! Helt underbar!
Zon 3.

Japanskt körsbär, Prunus serrulata, kommer trots namnet från Kina, men odlas flitigt i Japan, där det också finns förvildat.

Det är ett litet träd, upp till 5 m högt och lika brett, så det passar även i mindre trädgårdar.

Blommorna är vita, barken kastanjebrun och bladen kommer samtidigt med blommorna. Höstfärgen är ljusgul till orange. Zon 3.

Även här förekommer många varianter och namnsorter. P. serrulata var. spontanea kallas kinesiskt bergskörsbär och är ett litet träd med rundad krona och skyar av vita blommor i början på maj.

Sorten 'Amanogawa' är speciell p.g.a. sitt växtsätt, den växer smalt pelarformigt med styvt upprätta grenar och korta skott. Den blir ca. 6 m hög men bara 1 m bred. Man kan behöva beskära den ibland så att den håller formen. Rosa blommor och bronsfärgad bladsprickning ungefär samtidigt i början på maj.

'Kanzan' blir också ca. 6 m hög men här är formen utbredd, kronan blir lika bred som trädet är högt. Bladen är kopparröda vid bladsprickningen. De stora blommorna, som är dubbla och ljusröda, täcker hela kronan när trädet blommar! Helt underbar! Blommar sent, varför den är härdigare än många andra mot sen nattfrost.

'Kiku-shidare' kallas orientaliskt tårkörsbär och har bågformade, överhängande grenar. Den är ympad på en stam på ca. 2 m hög, hela höjden bli ca 5 m. Blommorna är dubbla och mörkrosa i hängande flockar.

Det finns, förutom dessa, även en hel del andra namnsorter och nya kommer hela tiden!

Vårkörsbär, Prunus x subhirtella, kommer från Japan. Hos oss blir trädet ca. 6 m högt och lika brett. Den har upprätta, fina grenar och en rund krona. Ljust rosa, ganska små blommor och klasar och den blommar tidigt, redan i april.
Zon 4.

Vinterkörsbär, Prunus x subhirtella 'Autumnalis' är en namnsort som bildar en stor buske på ca. 4 m. Kan under milda vintrar blomma vintern igenom med små vita blommor på bar kvist. 'Autumnalis Rosea' har rosa mitt i de vita blommorna.

'Pendula' ,'Pendula Rosea' och 'Pendula Plena Rosea' har starkt nerhängande grenar och vita resp. rosa blommor, den sistnämnda har dubbla rosa blommor. 'Pendula Rubra' har mörkrosa blommor.

Den lilla söta sorten 'Hally Jolivette' är en korsning mellan P. x subhirtella och P. x yedoensis. Den är en 3-4 m hög buske med tunna, täta grenar och massor av små, vita, dubbla blommor med rosa mitt. Blommar länge från början på maj.

Luddkörsbär, Prunus tomentosa, är en liten, tät buske på 1-1,5 m. Den är tämligen härdig, till zon 6 åtminstone. Det är bara blommorna som riskerar att få frostskador då den blommar med små vita blommor med rosa mitt samtidigt med bladsprickningen i april-maj.

Tokyokörsbär, Prunus x yedoensis, är ett litet träd med yvig krona och tunna grenar. Skyar av vita blommor med rosa mitt. Är inblandad i många korsningar.

Några namnsorter förekommer i handeln, t.ex. den 2,5 m höga 'Ivensii', med vita blommor och den ljusrosa 'Shidare yoshino'.

Eftersom de flesta körsbärsträd har ett mycket ytligt rotsystem, ska man plantera dem ganska grunt. De vill ha kalkhaltig, väldränerad, humusrik jord som inte är för torr. Så man kan till och med blanda i lite lera, bara jorden inte blir för kompakt.

Vejkseln och surkörsbäret kan till och med växa bra i något magrare lägen, sand- och stenhaltig jord.

Beskärningen begränsar sig till att ev. hålla trädet i en viss form och att ta bort skadade grenar, annars behövs ingen regelbunden beskärning.

Om körsbäret skall beskäras görs detta på sensommaren efter skörden, för på våren blöder det.

Nu skummar grädden över i körsbärsträden!