Vitkål
Brassica oleracea ssp. capitata v. capitata
(v. alba)
Brassicaceae
Utseende och ursprung.
Vitkålen kommer ursprungligen från Sydeuropa och är känd sedan 1100-talet. Vitkålen består av tätt sammanslutna blad om en kort och tjock stjälk. Huvudformen kan vara rund, rundhögbyggd, plattrund eller ballongformad.
Växtplats och jordmån.
Mull och kalkhaltig lerjord med högt pH ca 7-7,5. Tidig vitkål odlas bäst på lätta jordar.
Sådd och såtid.
Vitkål kan direktsås på plats men förkultiverade plantor är i regel att föredra. Direktsådd vitkål bör sås så tidigt som möjligt. Fröna gror redan vid en temperatur på +5°C och tål lätt frost. Plantavstånd 35 - 45 cm för normalstora huvuden.
Allmän skötsel.
Försiktig luckring och ogräsrensning. Under huvudbildningen får inte plantorna torka ut.
Gödsling.
Vitkål har ett stort näringsbehov och vid brist på bl.a. bor, magnesium och molybden kan bristsjukdomar framträda. Stallgödsel är att föredra.
Skadeinsekter och sjukdomar.
Vitkål angrips precis som övriga kålväxter ofta av insekter som äter av blad och rötter. Enklast undviker man angrepp av skadedjur genom att täcka över planteringen med fiberduk omedelbart efter sådd eller plantering.
Skörd.
Den tidiga vitkålen skördas allteftersom den blir färdig, det vill säga när huvudena är fasta men innan de börjar spricka. Vinterkålen däremot, bör skördas så sent som möjligt. Vitkål som ska lagras länge måste skördas mycket försiktigt.
Näringsinnehåll.
Vitkålen har ett högt näringsvärde och innehåller rikligt med vitaminer och mineralämnen. 100 g vitkål innehåller 22,8 kcal, 50 mg C-vitamin, 0,5 mg järn samt en mindre mängd kalcium och fosfor.
Förvaring.
Tidig vitkål håller sig i regel några veckor i kylskåp. Vinterkålen förvaras bäst i stuka eller jordkällare vid en temperatur på +1 - +3°C och en relativ luftfuktighet på 90 - 95 procent.
Användningssätt.
Vitkålen används till kålsoppa, kåldolmar, kålpudding, surkål och grytor samt som råriven i sallader.
Sortval.
De flesta sorterna på marknaden är F1-sorter, dessa är betydligt enhetligare än de äldre sorterna som kan variera mer i storlek. För hemmaodlaren är de äldre sorterna att föredra eftersom de utöver storleksvariationerna också har en längre skördeperiod.
Vitkål