Sparrissallat

Lactuca sativa var. augustana (var. asparagina)
Asteraceae

Utseende och ursprung.
Sparrissallat är en högvuxen plocksallat där även stammen används.

Växtplats och jordmån.
Soligt någorlunda vindskyddat läge med en fuktighetshållande, lucker, mullrik och varm jord med hög kalkhalt, pH ca 7,0-7,5.

Sådd och plantering.
Eftersom sallatsplantorna tål ett par minusgrader kan man så eller sätta ut förkultiverade plantor tidigt på säsongen. Fröna gror redan vid en temperatur på +5°C. Så glest och grunt med ett radavstånd på ca 25 cm.

Allmän skötsel.
Gallring till ca 25 cm mellan plantorna. Ogräsbekämpning och bevattning vid behov, sallaten får aldrig lida brist på vatten eftersom den då blir besk och går tidigt i blom.

Gödsling.
Stallgödsel som brukas ner under hösten.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Sniglar , bladlöss, sallatsrotlöss, jordflylarver och sallatsbladmögel kan ställa till problem, men sallat är en ganska motståndskraftig växt och under bra odlingsbetingelser brukar det inte vara några större problem.

Skörd.
Bladen skördas nerifrån efterhand som de utvecklas.  Stammen skördas strax innan blomningen.

Näringsinnehåll.
100 g sallat innehåller 12 kcal, 13 mg C-vitamin och även en del karotin.

Förvaring.
I plastpåse i kylskåp.

Användningssätt.
Rå i sallader, till kött- och fiskrätter och som dekoration. Stammen används skalad i sallad eller kokt med smör och kryddor.

Sortval.
Celtuce, ljusgröna blad med kraftiga skaft.

Sparrissallat