Rödkål

Brassica oleracea ssp. capitata v. rubra
Brassicaceae

Utseende och ursprung.
Det enda som skiljer rödkålen från den vanliga vitkålen är den mörkt röda färgen.

Växtplats och jordmån.
Mull och kalkhaltig lerjord med högt pH ca 7-7,5. Tidig rödkål odlas bäst på lätta jordar.

Sådd och såtid.
Rödkål kan direktsås på plats men förkultiverade plantor är i regel att föredra. Direktsådd rödkål bör sås så tidigt som möjligt. Fröna gror redan vid en temperatur på +5°C och tål lätt frost. Plantavstånd 35 - 45 cm för normalstora huvuden.

Allmän skötsel.
Försiktig luckring och ogräsrensning. Under huvudbildningen får inte plantorna torka ut.

Gödsling.
Rödkål har ett stort näringsbehov och vid brist på bl.a. bor, magnesium och molybden kan bristsjukdomar framträda. Stallgödsel är att föredra.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Rödkål angrips precis som övriga kålväxter ofta av insekter som äter av blad och rötter. Enklast undviker man angrepp av skadedjur genom att täcka över planteringen med fiberduk omedelbart efter sådd eller plantering.

Skörd.
Den tidiga rödkålen skördas allteftersom den blir färdig, det vill säga när huvudena är fasta men innan de börjar spricka. Vinterkålen däremot, bör skördas så sent som möjligt. Rödkål som ska lagras länge måste skördas mycket försiktigt.

Näringsinnehåll.
Rödkålen har ett högt näringsvärde och innehåller rikligt med vitaminer och mineralämnen. 100 g rödkål innehåller 25,4 kcal, 50 mg C-vitamin, 0,5 mg järn samt en mindre mängd kalcium och fosfor.

Förvaring.
Tidig rödkål håller sig i regel några veckor i kylskåp. Vinterkålen förvaras bäst i stuka eller jordkällare vid en temperatur på +1 - +3°C och en relativ luftfuktighet på 90 - 95 procent.

Användningssätt.
Rödkålen används råriven i sallader, kokt till vilträtter och framför allt till julmaten.

Sortval.
LASO, tidig dansk sort. Lagringsduglig.
Holdbar Amager, kraftig, sen sort.

Rödkål