Rädisa

Raphanus sativus v. sativus
Crusiferae

Utseende och ursprung.
Rädisan är nära släkt med rättikan och har precis som denna odlats länge i Asien och i Medelhavsländerna. Rädisan är lättodlad och växer snabbt.

Växtplats och jordmån.
Rädisan har inga större krav på odlingsjorden, men en halvskuggig något fuktig växtplats med en mullrik porös jord är det lämpligaste.

Sådd och såtid.
Rädisor är lämpligt att så i omgångar mellan maj och augusti eftersom de har så kort utvecklingstid. Under gynnsamma förhållanden kan de skördas tre veckor efter sådd. Fröna sås grunt på 2-3 cm avstånd och 10-20 cm mellan raderna. Kan med fördel sås glest i breda rader på 10 centimeter.

Allmän skötsel.
Tack vare den korta odlingstiden är ogräset inget större problem, men det är däremot viktigt med en jämn vattentillgång eftersom rädisorna annars blir träiga och beska.

Gödsling.
Gödslingsbehovet är litet tack vare den korta odlingstiden.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Jordloppor och kålflugans larver kan ställa till problem, men genom att täcka odlingen med fiberduk och vara noggrann med bevattningen kan dessa i regel undvikas.

Skörd.
Rädisorna skördas efterhand som de blir färdiga.

Näringsinnehåll.
100 g rädisa innehåller 14 kcal och 18 mg C-vitamin.

Förvaring.
Avblastade rädisor i plastpåse kan förvaras någon vecka i kylskåp.

Användningssätt.
Råa i sallader, på smörgås och som tilltugg.

Sortval.
Det finns många olika sorter att välja bland, runda, avlånga, helt röda, röda och vita eller helt vita. Det finns även långa vita (Daikon) och sorter där man äter fröbaljorna (München Bier).

Rädisa