Rabarber

Rheum hybridum
Polygonaceae

Utseende och ursprung.
Rabarber odlades i Kina redan 3000 år före vår tideräknings början, då främst som en medicinalväxt. Till Europa kom den först under 1600-talet och till Sverige så sent som under 1800-talet.

Rabarber är flerårig och klarar sig bra i de flesta svenska växtzoner. Plantan har en stor rotstock, stora blad och långa kraftiga stjälkar, rödaktiga eller gröna beroende på sort. Blomstänglarna kan bli 1-2 meter, och har grenade blomställningar med små vita blommor.

Växtplats och jordmån.
Rabarber växer bra på de flesta jordar, men allra bäst växer den på en halvskuggig och lite fuktig plats med en djup, mullrik, näringsrik jord med ett pH-värde på 7,0-7,5.

Plantering
Rabarber förökar man enklast genom att dela äldre plantor. Rötterna planterar man tidigt under våren ca 5 cm under markytan, plantorna behöver ett utrymme på minst 1 kvm.

Det går även att fröföröka rabarber även om det inte är att rekommendera eftersom de inte är frökonstanta.

Allmän skötsel.
Ogräsbekämpning och avlägsning av blomskotten är all skötsel som krävs.

Gödsling.
Rabarber är mycket näringskrävande. Före planteringen bör man bruka ner stallgödsel och sen fortsättningsvis tillföra stallgödsel eller t.ex. kompost under vintrarna.

Skörd.
Under det första året bör man inte ta några stjälkar, andra året kan man ta en försiktig skörd, och först tredje året kan man ta en full skörd.

Näringsinnehåll.
100 g rabarber innehåller 18 kcal, 90 mg C-vitamin och 8 mg järn.

Förvaring.
Ett par dagar i kylskåp eller djupfryst skuren i bitar.

Användningssätt.
Efterrätter, sylt och saft.

Sortval.
Röda sorter ger lägre skörd än gröna.
Den vanligaste sorten i Sverige är "Viktoria" som har gröna stjälkar.
Elmbitz är en sort med låg halt av löslig oxalat.
Godast anses Marshalls Early Red vara.

Rabarber