Persika

Prunus persica
Rosaceae

Persikoträdet härstammar från Kina, där de har odlats åtminstone sedan år 4000 fKr.

Att plantera ett persikoträd, Prunus persica, kan vara ett kul experiment, särskilt nu när klimatet blir varmare.

I södra Sverige upp till Mälardalen kan man pröva Persika på friland, där den vill stå varmt, vindskyddat och soligt, kanske spaljerad mot en varm husvägg. Annars kan man ju alltid ha den i en vinterträdgård/uterum med vintervärme.

Välj en sort som är tillräckligt härdig för orten där det ska stå. Sorten 'Frost' uppges klara sig till zon 3 ungefär om den står varmt. Om trädet verkar vilja börja blomma för tidigt då risken för nattfrost ännu föreligger, kan man försöka bromsa blomningen genom att täcka det med säckväv. Om den ändå skulle börja blomma innan nattfrosten är förbi, så behöver den skyddas mot nattfrost med skyddsväv, men bina behöver komma till under dagen, förstås. Den har stora, mörkrosa blommor tidigt på våren och stora frukter med röd solsida och gult, saftigt fruktkött. Sorten 'Frost' är också tämligen motståndskraftig mot krussjuka, som annars lätt drabbar persika.

När man kommer hem med sitt nyinköpta träd, ska man ta tid på sig att plantera det ordentligt. Det räcker inte att gräva en pyttegrop där rotklumpen precis får plats, utan man måste gräva ut ordentligt. Det ska finnas lucker matjord även i omgivningen, det får inte bli en grop i omgivande, hård lera där vattnet står kvar. Att se till dräneringen är alltså viktigt, trädet ska inte stå i vatten hela hösten och sedan få en hård iskaka om fötterna, då förstörs rötterna. Att gräva ner en dräneringsrör i samband med planteringen kan vara klokt.

Ett persikoträd behöver ca 50 cm djup, lätt, varm och väldränerad matjord i ett område om 1.5 - 2 m, så det är en bra idé att göra en förhöjning på 20-25 cm över den omgivande gräsmattan eller var man nu tänker plantera det.

Plantera sedan trädet lika djupt som det stått i krukan eller några cm djupare. Bred ut rötterna i görligaste mån. Använd också en ordentlig stödkäpp att börja med. Slå in käppen innan trädet placeras i gropen, så att du inte slår sönder rötterna med den sedan. Vattna ordentligt och tryck till jorden, men trampa inte. Kolla sedan då och då om trädet behöver vattnas. Vårplantering är det säkraste, men kolla ofta om det behövs vatten om det inte regnar. Från det att trädet blommar tills karten börjar vara mogna är det viktigt att trädet inte lider av torka, då detta resulterar i kartfall.

Beskär trädet vid plantering, men det bästa är att låta plantskolans kunniga trädgårdsmästare göra det redan när man köper trädet. Man ska inte låta trädet rota sig först och beskära sedan! Vanligen avlägsnas toppskottet helt särskilt om man avser att spaljera trädet. Lämpliga sidoskott binds fast i spaljén i solfjädersform. Den sätter frukt på de långa skotten som har kommit fram föregående år, skott som burit frukt tidigare kan tas bort i maj. Det viktiga för balansen mellan vegetativ växt och fruktsättning är att dessa nya skott tvingas växa horisontalt eller lätt nedböjda. Överflödiga skott tas bort eller kortas in under sommaren.

Alla stenfruktsträd (aprikos, persika, körsbär, bigarrå, plommon m.fl.) beskärs helst under sensommaren/tidiga hösten (=JAS, juli, augusti, september). De ska ofta inte beskäras alls efter de första "barnaåren" utan får vara som de är sedan, med bara lite gallring vid behov.

Persikan blommar i april-maj med vanligen rosa blommor, beroende på sort. Oftast är persika självfertil, men vill man plantera flera träd, så kan man kolla pollineringstabeller som vanligen finns tillgängliga i plantskolorna och skaffa sorter som passar ihop. Korspollinering kan öka antalet frukter.

Persika
Prunus persica Persika, blomma
Prunus persica