Morot

Daucus carota ssp. sativus
Apiaceae

Utseende och ursprung.
Moroten är den mest kända av rotfrukterna och är mycket gammal som kulturväxt. Den härstammar troligen från Medelhavsländerna där den odlats sedan 1000-talet. Till Norden kom moroten först på 1700-talet.

Det finns tre huvudformer av morötter, cylindriska, koniska och runda.

Växtplats och jordmån.
Moroten kan odlas på de flesta jordar med ett pH-värde över 6,0, men en djup, mullrik sandjord utan stenar och klumpar är att föredra för att rötterna ska kunna utvecklas rakt.

Sådd och såtid.
Eftersom morotsfrö kan ta lång tid på sig för att gro (12-16 dygn) bör de sås så fort jorden reder sig. För att skynda på groningen kan man lägga fröna i vatten ett dygn före sådd. Sådjup 1 cm, gallringsavstånd 4 cm och ett radavstånd på 20-40 cm.

Allmän skötsel.
Ogräsrensning, luckring och gallring. För att undvika gröna nackar bör man kupa upp jord mot morötterna. Bevattning vid behov.

Gödsling.
Morötter är inte speciellt näringskrävande men är tacksamma för stallgödsel som brukas ner under hösten, färsk stallgödsel bör inte ges direkt till morötterna eftersom den drar till sig morotsflugan.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Det finns många skadedjur som dras till morötter bl.a. morotsflugans larver som gnager gångar i roten, morotsbladloppans larver som orsakar krussjuka och jordflylarver som gnager runda hål runt nacken på morötterna. Att byta växtplats varje år, täcka odlingen med fiberduk och samodla morötterna med andra köksväxter kan i de flesta fall hjälpa.

Missformade och grenade rötter undviks genom att odla på en djup, lätt jord utan sten. Gröna nackar undviks genom kupning, och spruckna rötter genom att hålla en jämn vattentillgång.

Skörd.
De tidiga sorterna skördas efter behov allt eftersom de är färdiga. Sena sorter avsedda för vinterförvaring skördas så sent som möjligt.

Näringsinnehåll.
100 g morot innehåller 39,9 kcal, 6 mg C-vitamin och 0,6 mg järn samt rikligt med A-vitamin.

Förvaring.
I fuktig sand i jordkällare eller liknande.

Användningssätt.
Rårivna, i sallader, kokta i soppor, grytor, stuvningar och pressade till morotssaft.

Sortval.
Det finns många olika sorter att välja bland, tidiga och sena, koniska och runda, gula och vita.

Morot