Vit jul och gröna granar!

Att det är jul på gång kunde undertecknad se när man den 22 november reste en 20 meter hög julgran på Stortorget i Malmö. Nu börjar det bli dags att tänka på årets julgran. Om granen barrar på julafton eller håller till påska är inte bara slump. Det handlar om kunskap och skötsel.

Från SkogsSverige.

Julgranssäljarna börjar visa sig. Denna hittade vi utanför en stormarknad i Umeå. Umeåborna kunde 2005 välja mellan Nordmansgran och vanlig gran. En titt på priserna visade att gransorterna skiljde sig tämligen lite i Umeå, 200 spänn för en vanlig gran, 290 för en Nordmans dito.

Samma tendens verkar gälla 2006. Nu är dock priset för rödgran 250 kr medan en Nordmansgran kostar 320 kr hos samma försäljare utanför samma stormarknad.

I Gävle kostar en "vanlig" gran hos julgransförsäljaren vid en bensinmack 140 kronor medan ädelgranen går på 350 kronor.

För den som föredrar en plast- gran kan man köpa en 215 centimeter hög för 449:- eller en på två meter för 299:-.

Trender 2006

Granpriserna steg något 2005. Det ser ut att bli en viss höjning i år också.

Årets trend en en återvunnen gran?

Denna höst har vi matats med information om klimatändringen och att vi alla måste hjälpa till för att motverka detta och lindra effekterna. Ett sätt kan vara att köpa en begagnad plastgran på en återvinningsbutik. Undertecknad såg i helgen en snygg plastgran för 100 kr som såg helt ok ut.

Julgranar omsätter mycket pengar

Om vi sätter 150 kr som ett snittpris för en julgran och antar att 3 miljoner granar säljs, blir omsättningen totalt cirka 450 miljoner kronor.

Hugga granen själv

Det går ju bra om du hugger i egen skog. Att hugga i andras skogar är inte lämpligt - eller lagligt och betraktas som stöld.

Vem vill förövrigt råka ut för samma nesa som Sunes pappa Rudolf, när de skulle stjäla en julgran (Ni har väl sett Sunes Jul).

Om du väldigt gärna vill hugga din gran själv och känner någon markägare kan du alltid fråga om du får.

Kom ihåg -fråga först - hugg sen...

Undvik att ta en gran på eller i en myrkant. I myrar bildas sumpgaser, metangas m.m. som även tas upp av växterna på platsen. En sådan gran kan börja lukta illa när den tinar upp i rumsvärmen och avge nyssnämnda gaser.

Skogisgranar - en tradition

Jägmästarstudenterna på SLU, tidigare skogshögskolan är sedan 45 år granförsäljare i Stockholm. Se länk till Skogisgranar.

Julgranstips

SkogSveriges webbredaktion har samlat lite tips om hur du håller granen pigg och grön.

Far (oftast) har just burit in granen och ställt den innanför dörren. Inom kort har ni raggsockarna fulla av stickiga barr och julstämningen mattas av.

Problemen kan undvikas, med lite kunskap och små enkla medel. Det gäller att behandla granen rätt.

A och O är att få tag på en färsk gran. Stora julgransodlare börjar tyvärr hugga sina granar redan i september, oktober för att hinna med leveranserna.

#Granen måste vänja sig vid värmen#

Ta inte in granen med en gång, utan låta den vänja sig vid värmen långsamt - annars blir den chockad och dör. Låt den stå någon dag i garaget eller farstun först.

I norra Sverige kan det skilja 40 grader mellan utomhus- och inomhustemperatur (-20 till +20). En gran som utsätts för detta i ett steg riskerar att barra tämligen snabbt.

Granen ska ha vatten, mycket vatten. Torkar den ut hamnar barren på vardagsrumsgolvet.

Placera inte granen för nära element, kaminer eller andra värmekällor.

Det finns mer att tänka på.

Välj en gran som kommer från närområdet. En stor del av våra julgranar importeras från Danmark vilket ger miljöbelastande transporter i onödan.

Du kan också gå till SkogsSveriges frågelåda om du vill veta mer. Det finns minst 55 frågor/svar om julgran. Sök på ordet "julgran".

Julgranens historia

Julgranen blev vanlig i svenska hem senare hälften av 1800-talet. Att ha julgran var tidigare en sed för de finare hemmen och den kom ursprungligen från Tyskland, där julgranar funnits sedan slutet av 1600-talet. Den första svenska julgranen vi känner till, ska ha funnits på Stora Sundby i Södermanland, hos familjen Wrede-Sparre år 1741.

Först efter 1800-talets mitt började den förekomma mera allmänt. De tidigaste julgranarna var ofta små och ställdes på bord eller hängdes i taket.

I likhet med seden att ge julklappar, var det högre ståndsfolk i städerna och på landsbygden som var först med att ha gran. Julen med alla dess "traditioner" som vi känner den nu är i många stycken en 1900-talsskapelse där man tagit till vara en del gamla traditioner, förädlat dem och lagt på en del nyare företeelser av kommersiell natur.

Grundtips för julgranen:

Välj en färsk gran.
Låt granen gradvis vänja sig vid husvärmen (se ovan)
Mycket vatten - utan socker eller magnecyl.
Skär skåror i granens fot.
Se till att den har en färsk yta i sågskäret.
Slå inte rotändan mot golvet, då stängs ledningsbanorna för vattnet och granen börjar snart torka på grund av vattenbrist.

En "seriös" forskare på skogis tipsar om man kan ge julgranen en skvätt whisky -då trivs den ännu bättre.

Enligt en amerikansk julgransforskare (Gary A. Chastagner, Washington State University) bör julgransfoten rymma minst en liter vatten för varje tum (c:a 2,5 cm) av stammens diameter. Ofta blir det väldigt lite utrymme kvar när granen satts ned och vattenbrist uppstår därmed.

Chastagner tror inte på att granen lever längre genom olika tillsatser. I ett uttalande för National Christmas Tree Association varnar han speciellt för att tillsätta vodka i vattnet:

"Alcohol is actually a chemical that is used to dehydrate or remove water from plant tissues. Displaying trees in plain water is actually the most effective way of maintaining their freshness and quality." sic!

(Alkohol är en kemikalie som används för att dehydrera eller dra ur vattnet från plantbiomassa. Att ge träd rent vatten är faktiskt den effektivaste metoden att bibehålla trädets fräschör och kvalitet.) så det så!

Olika julgranssorter

Svensk gran (Picea abies) Den vanliga, svenska granen (som även kallas norsk gran eller rödgran). Har fått sitt namn av den rödaktiga barken. Den står för 80 procent av de svenska julgranarna. Den hör till familjen Pinaceae som har mer än 100 arter i världen. Den växer snabbt i en julgransodling och är därför billig. Doftar traditionell gran. Håller sig cirka en månad inomhus, om du sköter den rätt.

"Kungsgranen" (Abies nordmanniana) En ädelgran som är tålig, inte barrar och har täta grenar. Kommer ursprungligen från Turkiet och Kaukasus. Doftar mer citrus än gran. Kan klara sig ända till påsk.

Ädelgranar har barren fastsatta på ett helt annat sätt än vår gran. I anslutningen mot grenen ser det ut som en sugkopp som håller fast barret.

Blågran eller stickgran (Picea pungens) Är mörkgrön och mer tätvuxen än rödgranen. Den kommer ursprungligen från USA. Barren är mycket vassa och grenarna styvare än rödgranens. Den luktar inte gran, snarare illa. En julgransförsäljare har hört av sig till oss. Han tycker att den luktar (citat) "kattpi.. förlåt , svartvinbär". Luktupplevelsen kan med andra ord skifta. Den barrar inte så lätt och klarar två månader inomhus.

Serbisk gran (Picea omorica) Kommer från balkanområdet, är släkt med vår gran men har vekare grenar. Den är mycket vacker, med ljusare, något silverskimrande barrskrud än vår gran.

Plastgran Vi får inte glömma bort att det finns de som är allergiker eller av humanitära?? (granulära) skäl vägrar att våldföra sig på en levande gran. En plastgran lämpar sig för för allergiker och är doftfri.

Är den miljövänlig då? Tyvärr ser det ut som att en plastgran inte är miljövänlig, sett ur ett livscykelperspektiv. Naturskyddsföreningen har kommit fram till att plastgranen även om den används i tio år inte slår en vanlig huggen svensk gran med avseende på miljövänlighet, trots att du hugger en ny varje år.

Lycka till Webbredaktionen SkogsSverige.