Vilka perenner kan delas och varför?
Av Katarina Kihlberg
Det är rotsystemet som avgör om en perenn kan delas eller inte. Om plantan har väl och brett förgrenade rötter går det oftast utmärkt att dela den. Om du inte vet hur rotsystemet ser ut kan du gräva lite kring en planta och se vad du hittar för typ av rötter.
Växter som har pålrötter, som akleja, kungsljus, orientalisk vallmo och brudslöja, kan inte delas. Ovan jord känns pålrotsväxterna igen på att de växer upp på våren med en enda bladrosett vid markytan, alltså med bara en tillväxtpunkt.
Perenner som går att dela
#Höst#
Perenner som blommar på våren delas bäst på hösten. Exempel är: Vårkrage, bergenia, brunnera, silverarv, sockblomma, gulltörel, spetsmössa, vintergröna, luktviol, smörboll, nepeta, röllika, näva, daglilja och strandiris.
#Vår#
Perenner som blommar sommar och tidig höst delas bäst på våren. Exempel är: Astilbe, höstflox, höstaster, höstöga, höstanemon, höstkrage, solbrud, funkia, praktlysing, kärleksört, gullris, rudbeckia, stormhatt.
Varför ska du dela dina perenner?
Med tiden får många perenner ett kraftigt, tätt rotsystem vars egenskaper att ta upp näring och vatten till hela den stora plantan försämras. Du märker detta på att plantan blir lite glesare i mitten, ibland bildas ett bladlöst hål mitt i all grönska. Genom att gräva upp och dela plantor blir perennerna tätare och kraftigare i växten. Många perenner behöver delas med några års mellanrum för att behålla sin vitalitet.
Om du inte själv har plats för dina nya plantor har du säkert många trädgårdsvänner och bekanta som bara blir glada för tillökning i rabatten!