Varför ska man höstgräva

När skörden är bärgad på hösten återstår ett tungt arbete nämligen att höstgräva. Då uppstår frågan varför gräver man? För att hustrun tycker att det ser snyggt ut kan vara ett svar. För att underlätta vårbruket kan vara ett annat. Grävning är oftast mannens uppgift.

Av Göran Lindeberg

För att väga för och emot grävning måste man diskutera vilka funktioner grävningen har i den meningen att vända jorden. Historiskt sett är grävande en uppföljning av hackbruk. Då hackade man upp små ytor bland stenar och träd. Plogen kom först då man dikat ut de stora lerslätterna. Grävning liknar plöjning eftersom jorden vänds.

Varför vänder man då jorden.
- Jo därför att det gör plogen.
Vad spelar det då för roll om man vänder jorden?
Ogräsfrön som ligger på ytan vänds ner och hamnar i jordens fröbank där de kan ligga grobara i tiotals år. Frön som legat på större djup kommer upp till ytan där de kommer att gro. De flesta ogräsfrön är ljusgroende dvs. de gror bara om de träffas av ljus.
Ogräsrötter, kvickrot och andra rotogräs vänds upp och ner vilket inte bekommer dem. Det är bättre att gräva upp ogräsen med rötterna.
Växtrester och stallgödsel kan grävas ner.
Mikroorganismer som svampmycel och bakterier som är viktiga för växterna störs eftersom de hamnar på fel djup.
Den organisk-biologiska odling som företräds av FOBO, som jag hämtat mycket av min inspiration från, förordar grävningsfri odling.
Jag diskuterade grävning med en odlare och menade att när det gäller styv lerjord bör man gräva för att utnyttja frosten som förbättrare av markstrukturen.

Han gjorde då följande experiment med sin styva Östgötalera:

På en säng hade han planterat vitkål som för övrigt växte fantastiskt. Planteringen hade skett i obrukad jord. På sängen bredvid hade han jordbearbetat för sådd. Han började spruta vatten direkt från slangen på vitkålssängen. Han stod och sprutade i ca fem minuter och vattnet sjönk omedelbart ned i jorden. Sedan började han spruta på den sådda ytan och redan efter några sekunder började vattnet rinna bort eftersom jorden inte kunde ta upp vattnet.

Varför då denna skillnad?

Kåljorden hade kvar sin struktur av sprickor som bildats i den ogrävda jorden under vintern. Dessutom var jorden genomkorsad av talrika maskgångar.

Av detta kan man dra slutsatsen att man måste göra någon bearbetning, i princip till sådjup, innan man sår. Men när man planterar ut växter är det synd att förstöra jordstrukturen med bearbetning. Ingen gräver i naturen. De flesta växter är väl anpassade till den naturliga strukturen i jorden.

Ett alternativ till höstgrävning är att lägga upp fasta sängar som höjs upp. Dessa upphöjda sängar torkar upp snabbare och värms upp av solen. Om jorden är torr och mager kan man göra en vattensäng. Om det är bra och fuktig och djup jord kan man göra en djupsäng.

Så innan man börjar gräva kanske man ska fundera över varför man gräver. Om en jord blir tillslagen av regn kan man sticka ner en grep och röra den fram och tillbaka så att det bildas sprickor.

Hur man än gör ska man undvika att gräva på våren. En ytlig såberedning är tillräcklig. Om möjligt bör bearbetning ske i skymning för att inte aktivera alltför mycket ogräsfrön. Man får tre gånger så många grodda ogräs om man bearbetar i fullt solljus.

Den som tycker att det är snyggt med ett nygrävt land kan naturligtvis gräva om de tycker att det är roligt. De lata kan inskränka sig till att gräva upp rotogräs och naturligtvis ta bort fröogräs innan de blommar för att undvika att späda på ogräsfröbanken.

Plogen är förebilden när det gäller grävning.

Många tycker det ser snyggt ut om man gräver landet.

Fasta upphöjda sängar är ett alternativ till grävning. Det förenklar på våren och snabbar på upp-torkningen och uppvärmningen.

En hård lerkoka som får ligga över vintern smulas sönder när vattnet i den fryser till is och spränger kokan Den kommer att se ut som en mullvadshög. Ju styvare lera desto stabilare struktur, Den ogrävda leran fryser också och det bildas en god struktur.

Ett talesätt som gäller hur stora kokorna får vara - På hösten som en höna på våren som en böna.

Vid slagregn kan strukturen förstöras och det bildas skorpa. De små kokorna har i vissmån bevarat strukturen. Det bildas sprickor då jorden torkar ut. Då förs syre ner i marken till rötterna.

Ibland kan det uppstå syrebrist som i det här fallet är så svag att det inte har någon betydelse. Hjärtbladen har gulnat i förtid.

Vårbearbetning med eller utan grävning skall göras grunt i princip till sådjup. Om man bearbetar i mörker aktiveras inte ogräsfröna eftersom de behöver bestrålning från solen för att gro. Bara de frön som blir liggande i ytskiktet i kontakt med ljuset gror. Man brukar räkna med en reduktion på ca 2/3 vid mörkerbearbetning.

Gräv hellre bort ogräsen med rötterna än att vända hela jordmassan.