Våren

Visst, är växterna krukodlade, kan man plantera nästan när som helst när det inte är tjäle, alltså så hårt i marken att man inte kan gräva. För de lövfällande, barrotade plantorna är det till och med idealiskt att de planteras när de är i vila, utan blad. Det kan då gälla häckplantor av den lövfällande typen eller träd och buskar.

Text: Sylvia Svensson
Foto: Bernt Svensson

Våren - en planteringstid

Men det finns alltid undantag, dit hör avenbok, som bör planteras på våren.

Även vintergröna plantor mår bäst av att få en vår och sommar på sig för att etablera sig.

Växter som länge har stått i kruka har ofta rötterna tätt ihopvirade. Då får man försöka lirka isär rötterna, eller i omöjliga fall, skära ett par cm djupa snitt i rotklumpen på 3-4 ställen, bara man undviker att skada de stora huvudrötterna. Detta stimulerar bildandet av nya rötter.

Köper du billiga krukodlade plantor, kolla dock att de verkligen är krukodlade och inte bara ditsatta! Jag har råkat ut t.ex. för billiga tujaplantor som man hade kapat av de grövsta rötterna för att få in dem i krukor, kört in dem i för små krukor och öst på lite jord - och voilá, sedan såldes de som krukodlade!! Sådant gör dock inte de riktiga plantskolorna som är rädda om sitt rykte.

Om växten är barrotad, kolla så att rötterna inte är skadade. Skulle de vara det, så klipp bort den skadade delen med en vass sekatör. Om en rot är för lång och inte får plats i planteringsgropen, kan man korta av den så att den får plats, hellre än att man virar runt den.

Ska du plantera träd, gör en ordentligt stor grop, gärna minst 70 cm bred och lika djup. Spara matjorden, men inte alven (det är det ljusare skiktet under matjorden) du gräver ur. Matjorden blandas sedan med ny matjord eller planteringsjord. Har man lerjord, luckras jorden i botten och sidorna av gropen ordentligt för att trädets rötter lättare kan tränga in när det växer. När man väl har en öppen grop, passar man på att köra ner en eller flera stödpålar i gropen som man sedan binder trädet mot.

Ett träd planteras på samma djup som det stått i plantskolan/krukan. Det ser man genom att lägga en ribba tvärs över gropen och kolla så att ytskiktet hamnar på marknivån. Fyll på den nya jordblandningen på botten och på sidorna så att trädet hamnar på rätt djup. Ställ i det, och om det är barrotat, bred ut rötterna jämt i gropen och skaka lite på trädet när du fyller på jord så att den kommer ner mellan rötterna. När cirka 3/4 av gropen är fylld, vattna, så att eventuella luftfickor försvinner. När hela gropen är fylld, vattna igen. Bind nu trädet till pålen/pålarna, använd helst de mjuka träduppbindarna som finns att köpa och kontrollera sedan efteråt så att inte bindningen skaver mot trädet eller sitter så hårt att det växande trädet kvävs.

Glöm sedan inte att vattna, det nyplanterade träder behöver massor med vatten, det räcker inte med enbart regnvatten. Håll också ytan under trädet fritt från gräs och ogräs. För att minska vattenavdunstningen och hindra ogräset kan man täcka marken runt trädet med barkflisor, tallbarr, småsten e.d. luftigt material.

Så var då trädet på plats. Att plantera buskar och perenner går till ungefär på samma sätt, dock något förenklat.

Gräs bör man så eller rulla ut så pass tidigt på sensommaren att den hinner etablera sig före vintern, men det är kanske enklare att göra det på våren och ge gräset en sommar att växa till sig. Undvik dock att göra detta under värmeböljor, välj en regnig period.

Även när det gäller plantor som är lite mer ömtåliga, det vill säga som är på gränsen till sitt härdighetsområde, är det en fördel att plantera dem på våren. Väl etablerade har de en bättre chans att klara den kommande vintern, särskilt om man sedan företar skyddsåtgärder.

På våren fylls plantskolorna till brädden av alla de slags växter: rader med träd och buskar väntar på köpare, rosorna står där taggiga och med hoppfulla små gröna bladknoppar i beredskap, de fräscht gröna städsegröna plantorna vill gärna komma till tals och perennerna breder ut sig i stora sjok i sina krukor. Dessutom finns där massor av vårblommande växter som redan lyser med sina granna färger och tävlar om uppmärksamhet med de lika färggranna påsarna med sommarlökar och -knölar. Man kan bli rådvill av mindre!

Ha gärna en färdig plan med dig till plantskolan så att du ungefär vet vad du vill ha. Men för den skull, lämna plats för spontanitet också, det är så roligt att hitta något vackert man inte alls har tänkt på!

Men glöm för den skull inte heller att köpa växter som är vackra på hösten: höstblommande buskar och perenner och träd med vacker höstfärg. Man blir lätt förblindad av allt det vackra som blommar just då när man befinner sig i plantskolan på våren och förbigår lätt de anspråkslösa krukorna med höstväxter, som kanske bara just nätt och jämnt tittar upp från krukan. Men senare blir man glad om man ändå var förutseende nog att även köpa sådana växter!

En sak bör man tänka på innan man planterar. Har du t.ex. en grovplanerad trädgård efter ett husbygge eller om du har gjort en dränering runt huset, ha inte för bråttom att plantera på den bearbetade ytan. Gör då hellre uppehåll under en säsong och låt marken sätta sig i fred, för det kommer den att göra hur väl man än har komprimerat. Det är ju inte roligt om den nyanlagda gräsmattan blir gropig och ojämn eller de nysatta plattorna hamnar i oordning bara för att marken satt sig på vissa ställen och höjt sig på andra.

För att det inte ska se alltför naket ut, kan du t.ex. odla i vackert målade pallkragar och göra massor med vackra krukplanteringar på ytan som du täckt med markfolie och något passande marktäckningsmaterial som hindrar ogräset att ta över, medan du i all lugn och ro gör planer på hur du vill ha det. Rita och räkna, gör växtlistor och gå runt i trädgården, lägg ut vattenslangen eller ett rep som markerar stigar eller rabatter för att få grepp om hur det kommer att se ut, börja göra i ordning rabatter men var beredd att komplettera med mer jord om de ändå skulle sätta sig, gå på trädgårdsvisningar och i parker och titta på växter, gör anteckningar på sådant du gillar. På hösten eller ännu hellre påföljande vår kan du sedan sätta igång på allvar.

Tillfälliga odlingar