Uppätna kålblad!
Av Sylvia Svensson
Den troligaste boven att ödelägga kållandet är en kålfjäril Pieris brassicae, eller rättare sagt dess larv kålmasken, som håller på och kalasar där.
Kålfjärilen är en 5-6 cm stor, vacker vit fjäril med svarta spetsar på framvingarna. Bakvingarna har en svart fläck i framkanten. Honan har dessutom på framvingarna två runda svarta fläckar och ett svart streck vid bakkanten.
De limegröna larverna blir drygt 3 cm långa och har en gulaktig linje längs ryggen, många svarta prickar och vita, korta hår på kroppen.
Kålfjärilen lägger sina ägg på bladens undersidor. Puppor påträffas på staket, plank, husväggar mm där de sitter fast med en silkestråd kring mitten. De övervintrade pupporna kläcks på våren, i april-maj. Dessa hinner producera 2-3 nya generationer under sommaren.
Det är enkelt att plocka bort larverna från växterna och bära ut dem till skogen eller ängen där de kan kalasa vidare eller blir mat åt småfåglarna.
Men det finns biologisk bekämpning mot olika fjärilslarver numera. Så fort de första gnagskadorna syns, kan man beställa Turex. Det innehåller bakterier Bacillus thuringiensis Berliner var. kurstaki/aizawa som är giftiga för larverna. Man blandar ut medlet i vatten och sprutar det på växterna. Medlet finns att köpa på nätet. Det finns mindre förpackningar för fritidsodlare på och Lindesro mfl. Även större plantskolor säljer dem.
Dessa bakterier är mycket effektiva: när de små larverna äter av behandlade blad blir de snabbt sjuka och dör inom några dagar.