Skadedjur och växtsjukdomar

Skadedjur och växtsjukdomar i trädgården

Vi måste börja tillämpa en ny strategi mot skadegörare. Antalet godkända medel mot dem minskar genom att Kemikalieinspektionen hela tiden höjer kompetenskraven för handhavandet. Möjligen är 50-talets trädsprutgubbar tillbaka men nu som konsulenter. De flesta skadegörare kan bekämpas genom kunskap om deras liv. Man kan bryta livscykel genom att t.ex. fånga upp larverna innan de förpuppats för att ge upphov till nya individer påföljande år. Det handlar mer om hygien än om giftbesprutning i framtiden.

Utvecklingen inom växtskyddsområdet.
Liksom vi människor kan bli sjuka så kan även växter drabbas av olika sjukdomsalstrare. Varje organism ingår i ett ekologiskt system där den utgör föda eller livsutrymme för andra organismer. I naturen är det svårt att bland höstlöven hitta blad som inte har någon skada. Det är således naturligt att växter blir angripna av andra organismer. Den enes bröd…

När det gäller våra odlade växter vill vi helst inte dela med oss av skörden utan vill ha allt för oss själva. När det gäller kommersiell odling innebär varje skada på produkten att den blir osäljbar. Därför ägnas växtskydd stor uppmärksamhet i den kommersiella odlingen.

Under 1950-talet utvecklades ett stort antal mycket potenta medel mot insekter och svampsjukdomar. DDT och kvicksilver är exempel på sådana medel som för länge sedan är förbjudna. Det rådde en aningslöshet som bröts då Rachel Carsons bok Tyst vår kom ut i början på 1960-talet. Till en början avfärdades författaren som en alltför ängslig virrpanna men vartefter åren gått har allt flera ifrågasatt den omfattande användningen av kemikalier i odlingarna.

Bekämpningsmedel genomgår en omfattande prövning innan de släpps ut på marknaden och livsmedelsverket gör återkommande provtagningar på produkter för att kontrollera att inte gränsvärden för bekämpningsmedel överstigs. Allt som oftast skickas partier tillbaka till exportlandet då man hittar för höga halter. Långt ifrån alla grönsaks- och fruktpartier kontrolleras så att en hel del slinker igenom och kommer ut i butikerna. Särskilt vindruvor som måste konsumeras snabbt kan komma ut i butikerna och säljas eftersom analyserna inte hinner bli klara i tid för att stoppa partierna.

Under de senaste 15 åren har man kunnat köpa KRAV-godkända produkter och då får inte kemiska bekämpningsmedel användas. Det har från de konventionella odlarna av och till hävdats att de obesprutade produkterna skulle vara bemängda med svampgifter och dessutom vara mindre näringsrika än besprutade. Det har gjorts några undersökningar där det visat sig att de är ungefär likvärdiga.

När vi odlar själva har vår arsenal av bekämpningsmedel kraftigt minskats genom att de flesta bekämpningsmedel inte får användas av obehörig personal. Man måste genomgå en kurs för att få tillstånd att hantera dessa medel. För ett tiotal år sedan var situationen helt annorlunda. Man kunde köpa "växtapotek" med full uppsättning av bekämpningsmedel. Hobbyodlingen stod för en oproportionellt stor andel av bekämpningsmedelsförbrukningen.

Vi är därför numera oftast hänvisade till att använda hantverksmässiga metoder när vi ska bekämpa sjukdomar och skadedjur i våra odlingar. Vi måste anta en ny strategi som mera bygger på kunskap om skadedjuren än om kemiska bekämpningsmedel.

Växter kan må dåligt av så väl icke parasitära skador som parasitära åkommor. När det gäller icke parasitära skador kan de härröra från vind, stark sol, hagel eller stötar från redskap.

Parasitära skador har vi att göra med skadedjur främst insekter men även nematoder och spindeldjur. Sjukdomsalstrare är svampar, bakterier och virus.

Ofta har växterna ett inbyggt skydd mot skadedjur och sjukdomar. Vissa arter har dock hittat luckor i det naturliga skyddssystemet. Därför är sjukdomarna och skadedjuren oftast bundna till en eller ett fåtal arter. Det betyder om t.ex. fått ett jordgubbsland infekterat med nematoder kan man genom att upphöra med jordgubbar några år svälta ut nematoderna så att man kan komma tillbaka med jordgubbar. Man kan alltså odla andra grödor under tiden. Ett jordgubbsland ger bra avkastning ca 5 år. Sedan har så mycket sjukdomar och skadedjur invaderat odlingen att det är dags att börja om någon annanstans i trädgården. Då kan man odla annat eftersom nematoder och andra skadegörare bara kan leva på jordgubbar.

Virus
Virussjukdomar överförs ofta genom bladlöss. En virussjukdom på en växt kan aldrig försvinna. Den förs även vidare genom frön och t.ex. potatisar. Till skillnad från djuren har inte växterna möjlighet att bilda antikroppar som dödar viruset. Symtomen är ofta diffusa. Det kan röra sig om vita oregelbundna fläckar på bladen eller färgskiftningar. Det kan vara mosaikmönster eller buckliga eller förvridna blad. Plantorna kan också vara förkrympta. Det finns inget angreppsställe som kan lokaliseras som primär infektion. Det finns resistenta sorter mot virus och dessa bör väljas i första hand. När det gäller t.ex. potatis måste man ha virusfritt utsäde.

Bakterier
Bakteriesjukdomar kännetecknas ofta av att hela eller delar av plantor plötsligt vissnar och dör. Ibland uppträder bakterier som sekundär infektion efter ett svampangrepp. Ett exempel är blötröta på potatis då den primära infektionen kan vara potatisbladmögel.

Bakterieinfektioner går inte att bekämpa utan man får inrikta sig på förebyggande hygieniska åtgärder. Det kan vara att alltid använda friskt utsäde och att snabbt avlägsna smittade plantor.

Svampar
Svampsjukdomar är de vanligaste sjukdomarna. Symtomen är ofta distinkta fläckar med ludd eller färgade blaffor på bladen eller frukterna. Svampar trivs vid fuktig och varm väderlek och sprids då med miljontals sporer som flyger med vinden. Det är nästan omöjligt att skydda sig mot dessa. Det finns heller inga effektiva bekämpningsmedel för användning i hemträdgårdar.

Principen för bekämpning är att bryta kedjan spor - svamp. Det gör man genom att ta bort och bränna allt smittat växtmaterial. Det skall inte läggas på komposten för då överlever sporerna. En del svampar är värdväxlande. Ett exempel är päronrost som värdväxlar med olika sorter av enar och tujor. Om sådana finns i grannskapet är risken stor att päronen angrips. Naturlig resistens hos växter mot svampar avtar ofta med åldern. Mot slutet av säsongen angrips t.ex, gurkor av mjöldagg. Det är en del av växternas naturliga dödsprocess. Det finns resistenta sorter men eftersom svampen har en sådan enorm förmåga att föröka sig blir det för eller senare mutationer där resistensen bryts genom att en ny form av svampen bildats som överlistar resistensen. Därför är nya sorter av potatis som anges vara resistenta mot potatisbladmögel bara resistenta några få år.

Insekter
När det gäller insektsangrepp så kännetecknas de av gnag och om gnagen är färska hittar man ofta boven som i regel är en larv. Det är i larvstadiet som insekterna gör störst skada. Hittar man inga larver är det antingen färdiga insekter eller sniglar som varit framme. Sniglarna är nattaktiva och därför hittar man inga om man letar på dagen. Mot insekter finns bekämpningsmedel som är tillåtna. Det finns dels växtvårdsmedel som inte dödar men stör larverna. De är baserade på såplösning, bikarbonat och oljor.

Det finns också bekämpningsmedel som dödar insekterna. Pyrethrin-preparat bygger på naturliga gifter som finns i röda prästkragar. För att göra produkterna billigare är de syntetiskt framställda och för därför inte KRAV-märkas. Bionim är ett KRAV-märkt preparat som kommer från det indiska Nimträdet. Dess växtsaft verkar förvirrande på insekterna så att de inte lägger ägg på de växter som de är präglade på eftersom de inte luktar rätt.

När det gäller insekter som t.ex. gömmer sig i frukter måste man bryta kedjan larv - insekt - ägg. Det för man genom att samla upp och förstöra nedfallen frukt där larven finns kvar.

Litteratur
Jag har här kortfattat gått igenom principer för bekämpning av olika skadegörare. Om man vill förkovra sig i detta ämne finns det en utomordentlig bok att läsa och ha som uppslagsverk.

Boken heter Växtskydd i trädgård och är skriven av Maj-Lis Pettersson och Ingrid Åkesson, båda verksamma vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Natur och Kultur/LTs förlag.

Här beskrivs växter och sjukdomar utförligt. Det finns register både för skadegörare och växtarter.

Aktuella skadegörare

Mördarsniglarna igen.
Det är nu på våren som man har chansen att fånga mördarsniglarna eller de spanska skogssniglarna som de rättare kallas. De sniglar som nu kommer fram är fjolårsungar. Det är nu de är lättast att fånga eftersom de inte ännu kan gömma sig i grönskan. De kommer fram på natten och kan då ha vandrat en avsevärd sträcka från sitt daggömställe. De stora sniglarna som fanns föregående år är döda men innan de dog la de ca 400 ägg som nu utgör årets sniglar.

I många artiklar koncentrerar man sig på metoder att ta dem av daga när man väl fångat dem. Doppning i kokhett vatten är bästa metoden för att snabbt och smärtfritt döda dem. Ungefär som att koka kräftor.

In fångandet bör på börjas tidigt för fram till äggläggningen i september kommer de att äta allt som kommer i deras väg för att samla energi till äggen. De kommer inte att flytta på sig utan kommer tillbaka natt efter natt.

Om man ska få någon effekt måste man samverka inom ett villaområde där sniglarna finns. Annars kommer det bara nya. Man kommer inte att kunna fånga alla men med den förökningspotential som sniglarna har så kommer vi att översvämmas av sniglar om några år.

Eftersom snigeln inte gör någon skada i jordbruket har inget intresse visats av forskningen. I vissa områden utgör snigeln en sanitär olägenhet och det borde ankomma på kommunerna att ta initiativ för att bekämpa sniglarna. När de börjar infektera parker och andra kommunala anläggningar är det möjligt att det tas initiativ. Snigeln har inga naturliga fiender och kommer därför i likhet med rapsbaggen på 50-talet att översvämma landet.

Kolla vinbärsbuskarna.
Om knopparna på vinbärsbuskarna är uppsvällda så är det fråga om vinbärsgallkvalster. Klipp bort och förstör de uppsvällda knopparna. Om mer än hälften av knopparna är uppsvällda måste busken tas bort.

Foto: Ingemar Carlsson

Snigelkalas - börja samla NU!
Foto: Bernt Svensson

Liljebagge
Foto: Bernt Svensson

Kålblad med kålfrärilslarv
Foto: Miljöbild
Bertil Dahlby

Potatisbladmögel
Foto: Miljöbild
Bertil Dahlby