Så påverkar växterna vår hälsa

Växter gör att vi blir mindre stressade samtidigt som de medverkar till att förbättra vår inomhusmiljö. När vi vistas bland växter minskar halten av stresshormoner och det mentala såväl som det fysiska välbefinnandet ökar.

Att växterna har en mätbar positiv effekt på människor och deras miljö visade forskare på NASA när de 1980 upptäckte att rumsväxter i slutna system minskar halten av flyktiga organiska ämnen i luften. Ämnen såsom formaldehyd, det vanligaste toxinet i inomhusluft, bensen och trikloretylen absorberas av växterna via bladen och förs vidare ner till mikrober vid växtens rötter, mikroberna i sin tur bryter ned toxinerna.

Hälsoproblem kopplade till formaldehyd som är väldokumenterade är ögon-, näs- och halsirritation. Mer kontroversiellt, men inte alls osannolikt, är också påståendet att cancer, astma och andra kroniska sjukdomar i andningsorgan samt neuropsykologiska problem kan vara förorsakade av formaldehyd. Formaldehyd finns bland annat i vissa typer av plaster, textilier, pappersprodukter, färger, spånplattor och tobaksrök.

Andra toxiner i luften som växterna reducerar är bensen, som bland annat finns i lösningsmedel, rengöringsmedel, plaster, färger och gummi, samt trikloretylen som fram till 1993 var en vanlig komponent i rengöringsmedel, lim och lack.
Ett vanligt problem inomhus är den torra luften som kan ge oss irritation i hud, slemhinnor och andningsvägar. Då är det speciellt bra med växter som dricker mycket vatten, dessa ökar nämligen luftfuktigheten inomhus, ca 90 % av det vatten vi ger till växten transpireras. Andra positiva egenskaper hos växterna är att de minskar den statiska elektriciteten, reglerar inomhusklimatet, absorberar värme och fungerar ljuddämpande.
Effekten hos de olika växterna varierar när det gäller de fysiska hälsomässiga aspekterna, men när det kommer till de psykologiska effekterna är det bara våra preferenser som bestämmer vilka växter vi mår bäst av.