Praktfulla prydnadsaplar

Aplar har en särskild plats i mångas hjärtan, både bland fackfolk och glada amatörer. Dels det gamla hederliga äppelträdet, Malus domestica, som i årtusenden skänkt njutning och hälsa åt människan. "Ett äpple om dagen håller doktorn från magen"! Ja, frestelsen att äta en enda frukt var ju till och med så stor att den var värd risken att bli utkörd från Paradiset för...

Dock koncentrerar vi oss här på prydnadsaplar, som odlas mer för sin utomordentliga skönhet, än för sin betydelse som födokälla. Förvisso pryds träden av små, dekorativa frukter på hösten, men dessa är mest ögonfägnad. Allra mest iögonenfallande är naturligtvis den överdådiga blomningen på våren. För de flesta av oss är nog aplarnas blomning en av de mest efterlängtade händelserna i vårträdgården.

Vilda arter
En hel rad av dedikerade botaniker ägnade sina liv åt att söka efter olika vildväxande prydnadsaplar, som ligger till grund för dagens många sorter och arter.

Flera härstammar från Sibirien, Kina, Tibet, Korea och Japan, medan andra forskare hittade arter i Nordamerika. De introducerades sedan snabbt som prydnadsträd- och buskar och planterades i parker och botaniska trädgårdar.

Många arter var för stora för en vanlig hemträdgård, men kom till användning i parker och större anläggningar, där blomningen väckte stor beundran hos gemene man varje vår. Här väcktes sålunda ett intresse hos allmänheten att själv få odla ett av dessa magnifika träd. Idag finns det ett stort antal fina hybrider, bättre anpassade till normala trädgårdar vad det gäller storlek och växtsätt.

Stor variation
Variationen när det gäller blomning och frukter har också med tiden blivit betydande. Varje vår översvämmas träden av skyar med vita, rosa, röda eller orangefärgade blommor. På hösten är aplarna lika vackra, med sina små frukter i en färgskala från limegrönt och gult till rött och nästan blårött. Trädformen kan också se mycket olika ut, allt från stolt upprättväxande, rundad eller pelarformad, till hängande eller buskliknande.

Det råder ingen tvekan om att alla kan hitta den perfekta prydnadsapeln för just sin trädgård. Vissa entusiaster anser att apeln är Prydnadsträdet med stort P. Förutom nyss nämnda bedårande blomning och fagra frukter, kan träden också skryta med ett bladverk som är motståndskraftigt mot sjukdomsangrepp och ett mycket varierande växtsätt.

Flera sorter förekommer i äppelodlingar som pollineringssort till "riktiga" äppelträd. Ja, vissa sorter kan till och med användas i matlagning, bland annat till marmelad och gelé.

Alla storlekar och former
Prydnadsaplar är lövfällande buskar eller vanligen träd med ofta rundad eller utbredd krona. Det förekommer även vasformade och till och med pelarformiga kronor, variationen är stor mellan olika arter och hybrider. Höjden varierar mellan ca 1,5 m och 7 m och bredden brukar hålla sig mellan 3 och 6 m. Bladverket är friskt och grönt till purpurfärgat, bladen 5 - 10 cm långa. Blommar på våren med enfärgade eller flerfärgade blommor i en skala från vitt och krämfärgat, över rosa och rött till korallfärgat, orangerött och djupt vinrött. Knopparna kan vara vita, rosa, röda eller till och med djupt karminröda. En vanlig, och betagande, kombination är karminröda knoppar som öppnar sig till helt vita blommor. Även blommans utseende varierar: det finns enkla, halvfyllda och fyllda. De dubbla blommorna kan påminna om miniatyrrosor. Kronbladen är ibland såväl fransiga som skålformade.

Blomning
Blomningen sträcker sig över ungefär fyra veckor, och det finns sorter som blommar tidigt, och de som blommar lite senare på våren. Med lite planering kan man välja varianter med olika blomningstid, och därigenom få njuta av skådespelet under en period på upp till sex veckor. Varje enskild blomma har en livscykel på tio dagar under gynnsamma förhållanden, räknat från utslagningen till dess kronbladen faller av.

Många arter har ljuvligt doftande blommor, med allt från klassisk äppelblomsdoft till exotiska aromer påminnande om kanel eller kryddnejlika. Det räcker med några få träd för att fylla trädgården med en underbar väldoft. Plantera gärna i närheten av altan eller uteplats, så att man kan njuta av doften när man sitter ute under ljumma vårkvällar!

Höstens färgvariationer
Så småningom kommer då hösten, och då bjuder många av dessa fantastiska träd på vad som, av somliga, anses vara höjdpunkten; nämligen små, färggranna frukter i klara färger. Med början i slutet av augusti och ända in i november, ja till och med sedan snön har fallit, lyser de upp höstträdgården. Dock delar fåglarna vår förtjusning, och de vill dessutom gärna äta dessa små äpplen. Men de ska ju leva, de också. Inget annat fruktbärande träd erbjuder en så skiftande färgskala: från blekt limegrönt till ljusgult med klargula inslag, alla tänkbara nyanser av guldgult, ofta med rosa, orange eller klarröd rodnad. Klarorange, lackrött, karminrött, vinrött, purpur, ja till och med violett med blåaktig rodnad förekommer också, och alla tänkbara nyanser däremellan. Vissa arter bär frukt i olika färger, och många äpplen skiftar färg under mognadsprocessen. Frost kan också påverka färgen och i vissa fall förhöja intrycket.

Av tradition har man klassificerat äppelträden efter fruktens storlek. Träd med frukter mindre än 5 cm i diameter ansågs vara en prydnadsapel. Idag har man, genom idogt förädlingsarbete, lyckats ta fram sorter med ännu mindre frukter, och delar in dem efter fruktstorlek, där de minsta bara är runt en halv centimeter. De nyare, mer hängande, trädformerna anses av många vara särskilt dekorativa på hösten. Med sina ofta enorma mängder frukt på nedhängande grenar, ger de en illusion av fontäner med glödande lava.

Friskt bladverk hos moderna sorter
Modernare aplar är relativt motståndskraftiga mot sjukdomar och skadedjur, och det gröna eller rödaktiga bladverket brukar hålla sig friskt under hela sommaren. Med sin fantastiska blomning på våren, sitt friska bladverk på sommaren och sina dekorativa frukter långt in på hösten, är de ju praktiskt taget ett måste i varje trädgård!

Dessutom är de lättodlade och ställer små krav på sin omgivning. Fin som solitär, som bakgrund till blommande rabatter, vindskydd, som en "allé" utmed trädgårdsgångar, i blandade buskage eller varför inte ett antal vid tomtgränsen. Snygg avgränsning, och så får ju grannen njuta av dem också.

De minsta varianterna kan till och med odlas i kruka och med fördel ställas invid altanen. En ny, intressant variant är de så kallade pelaräpplena, som har ett extremt smalt växtsätt, och därför inte är särskilt platskrävande. De blommar och bär frukt på samma sätt som andra prydnadsaplar, men kan till och med odlas på en vanlig balkong!

Med alla sina kvaliteter och sin häpnadsväckande skönhet, klarar sig naturligtvis prydnadsapeln utmärkt på egen hand, som solitär, gärna med en fin, välklippt gräsmatta runt sig. Men självklart sällskapar den även väl med andra växter, vilka man väljer beror mycket på typ av trädgård, utrymme och vilken typ av apel man valt. Djupt gröna barrträd, gärna smalt växande är en vacker bakgrund om man har gott om plats, liksom syrener. Sommar -och höstblommande perenner och buskar är också fint, då blommar det hela säsongen.

Läs mer:
Odlingsråd, prydnadsaplar
Sorter, prydnadsaplar

Purpurapel
Malus 'Liset', blommor