Nunneörter

Liten, tidig och speciell.

Sitt namn har nunneörten, Corydalis, fått i klostermiljö. Där odlades två sorter, en vit- och en rödblommande. De kallades munken och nunnan och så fick örten sitt namn. Det kan synas underligt, men nunneörterna hör till vallmosläktet, Papaveraceae, trots att de är så annorlunda till utseendet, ingen liknar en vallmo precis!

Corydalis har knölformiga rötter eller långsträckta jordstammar, med vilka de är tämligen lätta att föröka. Även frösådd av de rena arterna brukar lyckas bra. Observera att rotknölen är giftig, den innehåller alkaloider som förr användes till blodtrycksmedicin.

Förutom den gula nunneörten, Corydalis lutea, eller som den ju heter numera Pseudofumaria lutea, trädgårdsflyktingen som numera är nästan vildväxande, är dessa vackra vårblommare inte så välkända, men de har många kvaliteter som borde göra dem mer populära.

Den 30 cm höga, gula nunneörten blommar hela sommaren. Den är anspråkslös, klarar sig praktiskt taget i hela landet, blir bara lite lägre om jordmånen inte är så bra. Jag har sett den sticka upp mellan asfalt och husvägg, där jordmängden är minimal! Bäst trivs den dock lite fuktigt, i lätt men mullrik jord. Både sol och skugga går bra. Vill man ha fler, kan man ta småplantor som dyker upp i mängder intill moderplantan. Annars går det bra att fröså på önskad plats.

Pseudofumaria alba, blekgul nunneört, är mycket lik den gula kusinen, men är krämvit. Den finns mycket sparsamt att köpa, man skaffar den lättast hos växtentuasiaster som t.ex. genom Trädgårdsamatörernas plantförsäljning eller frölista, den är ju lätt att föröka med jordstammar eller genom frösådd.

Det finns 5 vildväxande arter av nunneörter främst i södra Sveriges lövskogar och ängar, där de blommar tillsammans med vårlök och sippor.

Den vackraste av de vilda är nog Corydalis solida, stor nunneört. Av den finns många förädlade namnsorter som säljs i plantskolorna, antingen som färdiga plantor i kruka på våren eller som rotknölar att plantera på hösten. De sistnämnda är tyvärr ganska svåra att hitta, finns mest hos specialister, som hos Konnässörsklubben i Göteborgs Botan och på liknande ställen.

De övriga arterna som är möjliga att hitta i våra plantskolor är Corydalis nobilis, sibirisk nunneört, den tidigare nämnda gula nunneörten Corydalis lutea och blånunneörten Corydalis cashmeriana. Ibland råkar man hitta daggnunneörten, Corydalis wilsonii, men den är inte så vanlig.

På senare år har även den blåa pandanunneörten, Corydalis flexuosa med sina kloner dykt upp i handeln. Den kommer från Sichuan och introducerades i England 1989. Senare kollektioner har blivit separerade till tre sorter - 'China Blue', 'Pere David' och 'Purple Leaf'.

I botaniska samlingar finns dessutom en hel rad andra arter, men dessa säljs knappast i handeln alls, även om många av dem skulle vara odlingsvärda och härdiga åtminstone i södra landet. Härdigheten begränsas dessutom av det faktum att många av dessa botaniska arter vill ha ”tak över huvudet” under vintern, de tål inte vinterfukt och kyla samtidigt, utan måste täckas luftigt med en glas- eller plastskiva e.d.

Några bilder visar olika arter och sorter!

Corydalis solida 'George Baker'
Corydalis solida ssp. transsylvanica med krokus
Corydalis decipiens och Scilla bifolia
Pseudofumaria lutea
Pseudofumaria alba

Corydalisrabatt i
Gbgs Botan

Corydalis x allenii, broknunneört

Corydalis flexuosa
'Purple Leaf'

Corydalis flexuosa
'China Blue'
Foto: Jonas Bengtsson

Corydalis solida med rysk blåstjärna och porslinhyacint

Corydalis nobilis

Corydalis bracteata

Corydalis solida f. alba