Marktäckning

Text: Sylvia Svensson
Foto: Bernt Svensson

Människans vilja att odla på öppen jord har dock skapat andra förutsättningar. Man har dock börjat tillämpa marktäckning igen i allt större omfattning.

Marktäckning påverkar jorden och de odlade plantorna på många olika sätt. Markfukt, -temperatur och -struktur, förekomsten av ogräs, mikroorganismer, sniglar och maskar kan påverkas, antingen omedelbart eller på sikt.

Markfukten är en faktor som påverkas direkt då avdunstningen minskar. Man behöver inte vattna så ofta och växterna klarar sig bättre vid torrperioder.

Temperaturen blir jämnare och skillnaden mellan dag och natt inte så stor. Dock kan skador vid frost öka då marken under dagarna inte värms upp lika mycket. Man kan avhjälpa detta något genom att lämna lite öppen jord runt plantorna och intill sårader.

Marken värms upp långsammare på våren under täckningen, så man kan krafsa undan den tills jorden är varm.

Jordstrukturen förbättras också omedelbart, då risken för att skyfall ska slamma igen jorden minskar direkt.

Som skydd mot ogräs fungerar vissa sorters marktäckning mycket bra. Särskilt bra är den mot fröogräs, som inte orkar växa igenom täcklagret. Annat är det med rotogräset, som man i görligaste mån måste ta bort innan man täcker jorden eller så håller man jorden i träda under en tjock, svart plast ett antal år, tills rotogräset har dött.

Daggmaskarna gillar marktäckningen, då den ger skydd mot fåglar och skyfall. Tjälen blir inte heller så djup under marktäckningen så maskarna kan hålla i gång längre, ibland hela året om.

Tyvärr gynnas även sniglarna, men man kan lämna en ring av öppen, torr och lucker jord runt själva växten, så minskas skadorna något.

Mikrolivet i jorden gynnas också av jämnare markfukt och temperatur. Mikroorganismerna bryter ju ned det organiska täckningsmaterialet så småningom, så det kommer växterna till godo.

Fördelarna man strävar efter kan handla om att få kraftigare plantor, få bättre etablering vid nyplantering, att reducera skötsel och att behöva vattna mera sällan. Dessutom kan man uppnå tidigare start på våren på grund av varmare jord om man tar bort ev. vintertäckning ca. en vecka före så att jorden kan bli uppvärmd och sedan täcker igen.

Att man kan hålla ogräs i schack med täckning är allmänt känt, det behövs sällan någon mera omfattande ogräsrensning om man använder marktäckning.

Det finns många olika täckningsmetoder, allt från de stora allmänna planteringarnas effektiva marktäckningsmatta- och flistäckning till den lilla privata trädgårdens täckbark- eller grustäckning.

Vilket metod man ska välja beror på vad man vill uppnå och hur stora ytor det är frågan om.

Här försöker jag bena ut för- och nackdelar med några av de olika metoderna.

Täckbark och pinjebark
Bark säljs i säckar numera i Garden Centers men är en gammal metod, ofta använd till rosor.

Fördelar med det är att man får vackra, tilltalande ytor och det doftar också gott.

Nackdelar kan vara att det kan uppstå kvävebrist vid nedbrytningen, eftersom barken drar kväve ur jorden.

Syrebrist kan uppstå under ett för tjockt barklager.

Dessutom är täckbark inte särskilt effektiv mot ogräs, så man behöver rensa förr eller senare.

Att man behöver stora mängder för att nå effekt kan också vara en nackdel, det kan ju bli dyrt, särskilt som barken snabbt bryts ner och blir till jord.

Marktäckningsmatta, geotextil
Fördelar med denna är att man får liten avdunstning och behöver vattna mera sällan och luft- och vattenutbytet är fördelaktigt. Växternas tillväxt ökar markant enligt de prov som utförts. Dessutom hindrar den ogräs effektivt.

Nackdelar är att väven inte ser särskilt vacker ut, men den kan ju kombineras med flis, grus eller bark.

Utläggningen är något tidsödande, kräver noggrannhet då den bör sys i sömmarna och väven är inte billig heller, men det är vanligen en engångskostnad.

Svart polyetenplast
Fördelar med metoden med svart plast är att man effektiv kan utrota svårt rotogräs. Plasten läggs ut på den bearbetade jorden i remsor med överlappning. Kanterna täcks med jord eller grus. Plantering utförs i plastremsans mitt. Denna typ av marktäckning används främst till naturlika planteringar i offentlig miljö.

Nackdelar är att plasten inte är vacker att se på och behöver kompletteras med grus, flis eller bark, vilket kan bli dyrt. Dessutom bör plasten tas bort efter en tid då ogräset har dött.

Flis
Träflis har ungefär samma för- och nackdelar som täckbarken, dessutom kan den orsaka svampangrepp. Men om man använder det i kombination med matta, så kan det gå bra.

Sand, grus och makadam
Fördelar är det ökade luft- och vattenutbytet, det vill säga jorden blir porösare. Beroende på kvalitet och tillämpning, kan det också vara vackert.

Till nackdelar kan räknas att det går åt stora mängder och det kan därmed bli dyrt.

Det kan också utgöra en groningsbädd för diverse ogräs, så man behöver rensa ibland.

Gräsklipp
Man har olika rön om gräsklippets användning. Forskning vid Sveriges Landbruksuniversitet har gett resultat där både växter och deras skadedjur har påverkats av gräsklippet.

Dess gynnsamma egenskaper medförde att plantorna växte bättre och gjorde dem mer toleranta mot angrepp av skadedjur, men skadedjuren kunde också gynnas av det, dels genom att större plantor erbjöd mer föda, dels genom att parasiteringen av pupporna minskade.

Marktäckning med gräsklipp ska nog i första hand användas för dess tillväxtfrämjande och strukturförbättrande egenskaper och inte som en metod för att skydda sig mot skadedjur och ogräs.

Täckning med gräsklipp görs under sommaren. Man lägger på i omgångar allt eftersom det bryts ner och tjockleken på täcklagret kan anpassas efter växtens storlek och näringsbehov.

Man kan också använda klipp från olika örter, t.ex. nässlor, som ger något annorlunda näringsämnen än gräset.

Under vintern kan man låta de nedvissnande växtresterna ligga kvar på jorden. Ev. hackar man sönder blasten och täcker med lite jord så förmultningen påskyndas. Har man gräsklipp inför vintern kan man täcka även med detta.

Lika bra går löv, halm, hö (utan frö!) och annat organiskt material. Man får dock tänka på att löv och halm är kvävefattigt så man kan gödsla med naturgödsel.

Gröngödslingsväxter
Användning av gröngödslingsväxter som marktäckare kan du läsa om här: Gröngödsling

Entrérabatt med röd grus

Adonis vernalis och Aubrieta x cultorum 'Holbaek'

Millium effusum 'Aureum' i grusbädd

Pumpaskog odlad med gräsklipp!