Ljung

Namn: Ljung/Klockljung (Calluna vulgaris/Erica tetralix)

Familj: Ericaceae, ljungväxter.

Ursprung: Europa, Sibirien, Mindre Asien, NV Afrika respektive NV, C och Ö Europa.

Beskrivning: Calluna – från grekiska kallynein, städa rent, syfta på ljungens användning till kvastar
vulgaris – allmän
Erica – efter latinska erice, ljung
tetralix – i klassisk grekisk text avses med tetralix en tistelliknande växt, Plinius avser ljung.

Bakgrund: Ljung är en vintergrön, perenn växt som kan bli mellan 20 och 50 cm beroende på sort. Den blommar i vitt, rosa eller lila, men det finns även färgade exemplar för den som önskar starkare färger. Sorter med brons- eller silverfärgade blad och sådana med fyllda blommor finns också. Blomningen sker från sensommaren till frosten. Ljung finns vild i hela landet och kan bli upp emot 40 år gammal.

Klockljung är en lågväxt, vintergrön dvärgbuske som blir mellan 10 och 30 cm hög. Blommorna sitter kvar länge efter blomning men blir så småningom bruna och pappersartade. Klockljung är vanlig i vilt tillstånd och växer på fuktiga hedmarker, myrar och i kärrkanter.

Egenskaper: Både ljung och klockljung är enkla att sköta.

Placering: Ljung och klockljung trivs på väldränerade, näringsfattiga och sura jordar. De växer bäst i full sol och ska inte planteras för djupt då rotsystemet är grunt.

Skötsel: Viktigast är att hålla jorden fuktig och inte låta den torka ut. Över vintern kan plantorna behöva skydd. Lämpligt är att täcka med exempelvis granris eller halm.

Användning: Ljung och klockljung är trevliga höstväxter i stenpartier, krukor och urnor. Vackra i samplanteringar med andra växter ur höstsortimentet såsom revsuga (Ajuga), penningblad (Lysimachia) och kryddsalvia (Salvia).

Kuriosa: Förr i tiden spelade ljung en viktig roll i självhushållningen. Den användes bland annat vid färgning och garvning, som bränsle i skoglösa trakter och rötterna användes till korgar. Då ljungen producerar mycket nektar är den populär hos biodlare. Ur gastronomisk synvinkel anser många att ljunghonungen är den förnämsta av alla honungssorter. Ljung är Västergötlands landskapsblomma.

Foto: Blomsterfrämjandet