Krolliljor
De upp till 1,5 m höga, småblommiga krolliljorna är gamla kulturväxter, en av de äldsta liljorna i kultur. De fanns förr i alla slottsträdgårdars dunkla hörn under de stora träden, men även vid torparens stuga.
Med krolliljor menas antingen den rena arten Lilium martagon eller dess hybrider, även om det finns andra liljor vars kronblad krullar sig uppåt. De andra brukar dock kallas för turbanliljor, även om artnamnet martagon betyder just "turbanliknande".
De kommer mestadels från Europa men har även hittats på sina håll i Asien. Blommar från slutet av maj till augusti, beroende på växtzonen och läget.
På grund av att de gärna växer i skugga, kallas de ibland för skuggliljor. Även namnet turkmössor har de haft i folkmun. De gillar verkligen att stå i dunkla hörn, vissa säger "ju skuggigare plats desto vackrare liljor"! Själv har jag dem i båda soligare och skuggigare lägen och kan konstatera att de växer nästan lika bra på bägge ställena, dock en liten, liten fördel för de i skugga!
Den vanligaste i odling är den purpurrosa eller lilarosa, prickiga rena arten, som även växer förvildad i vårt land på sina ställen. Lite mer ovanlig är den helvita varianten 'Alba' eller var. album som den också kallas, som dock är precis lika härdig som den rosa och kan odlas i nästan hela landet, alltså är de en av de allra härdigaste liljorna. Album-formen räknas som en av de allra vackraste vita liljorna.
Lökarna är äggformiga, förhållandevis stora och gula. De skall planteras med den spetsiga ändan uppåt ca. 10 cm djupt. Den växer glatt i alla slags jordar bara de inte är för blöta, men en väldränerad, något sandhaltig, humus- och näringsrik jord är att föredra. Gödsla gärna med benmjöl på hösten. Vattna vid långvarig torka.
Krolliljor kan man försöka fröså. Använd moget men färskt frö, direkt efter avmognaden på hösten. Ta först leca eller grov grus i botten på en kruka, sedan en lager lätt, men näringsrik blomjord, sist ett lager såjord. Så fröna på såjorden, täck sådden med ca. 1 cm lager grov sand eller smågrus. Placera krukan ute i ett skyddat, skuggigt ställe, där det inte direkt regnar in i den. Låt stå ute under snön över vintern. Nästa sommar kan det komma upp ett och annat grässtrå-liknande fjun, men det är troligare att fröna jobbar i det fördolda och bildar rötter, de kan ta 2-3 år på sig för att komma upp, så släng inte sådden för tidigt! När de har stått ytterligare 1-2 år i sin kruka och de börjar likna liljor, är det dags att plantera dem i rabatten. Gödsla försiktigt med t.ex. benmjöl. Ta inte isär dem utan plantera hela klumpen på ett ställe. Sedan tar det ytterligare 2-3 år innan man kan börja vänta på blommor, så detta är inget för otåliga själar!
En något snabbare metod är att ta några lökfjäll, stoppa dessa i en plastpåse med lätt fuktig björnmossa =spaghnum-mossa eller varför inte perlit, blåsa påsen full med luft, binda ihop och placera den varmt (ovanpå ett kylskåp, t.ex!). Man öppnar påsen ibland, släpper in frisk luft och kollar så lökflällen inte börjar mögla eller torkar. Om några veckor har det förhoppningsvis bildats små minilökar vid lökfjällets bas. Då kan man ta fjällen och plantera dem med minilöken precis under jordytan i en kruka med lätt jord, där de får växa till sig några år. Vattna och gödsla som vanligt. Krukan kan man gräva ner i sand eller jord och täcka med löv inför vintern.
Sjukdomar som kan förekomma på liljor, även på den vanligen så friska krolliljan:
Gråmögel, Botrytis, är en svampsjukdom, som uppträder under fuktiga förhållanden. Det bildas fläckar på blad och själkar, ibland är fläckarna rödkantade. Ta bort alla drabbade delar och se till att dränera bättre! Vid mycket starka angrepp kan man behöva ta bort hela växten.
Virussjukdomar är ganska vanliga på liljor, särskilt liljemosaik. Den orsakar mosaikmönster och "döda fläckar" på bladen. Senare kan hela plantan bli missbildad med förvridna blommor och blad. Ta bort och bränn angripna plantor.
Bladlöss kan också få för sig att kalasa på knopparna. Försök ta bort dem eller spruta med pyretriner.
Liljetrips är vanlig i Holland och pga. import av lökar har den också kommit till Sverige. Kolla noga om du köper liljelökar utomlands så de inte är angripna!
Stjälkarna och bladen blir bruna och vissnar och lökarna får insjunkna, röda fläckar. Gräv upp lökarna och undersök dem. Hittar du liknande skador eller t.o.m. små tunna djur, lägg lökarna i såpspritlösning (5%) och låt ligga en halvtimme. Byt även den omgivande jorden innan du planterar igen.
Den långt vanligaste skadegöraren är dock de vackra, lackröda liljebaggarna och deras äckliga "bajskorvar" till larver, som med förtjusning käkar upp både blommor och blad. De kommer fram på våren och lägger ägg efter att ha övervintrat i jorden. Det finns egentligen inget annat att göra än plocka, plocka, plocka, både de vuxna och larverna. De vuxna tar man lättast på morgonen när de är stela efter nattens svalka, annars är de snabba på att "ramla" ner och vända den svarta undersidan uppåt så att de är svåra att se på marken.
En mycket vacker variant, alltså inte hybrid, är var. cattanie, som har tät, vithårig päls runt knopparna och tjocka, glänsande vinröda blomblad.
Här presenteras några martagon-hybrider som dock kan vara svåra att skaffa fram i svenska plantskolor, men de finns på postorder hos vissa leverantörer.
'Claude Shride' är en mörkt purpurfärgad sort med några få gulorange prickar. Kronbladen är lite "rufsiga" i kanten.
'Dalhansoni' är kastanjebrun med gul mitt och gula prickar.
'Harvest Gem' är först vitblommig, blomman åldras till ljusgul. Purpurfärgade smala streck.
'Orange Marmelade' syn. 'Tsinson' har orange-färgade blommor i en dämpad ton utan prickar, bildar inget pollen.
'Paisley Hybrids' är gulbruna i olika nyanser med purpurbruna prickar.
'Pink Taurade' har gula blommor med rosa blombladsspetsar och lila prickar.
'Purple' är mörkt purpurfärgad, nästan utan prickar.
'Terrace City' är en gammal sort som har guldgula blommor med rosa nyanser i blommorna.
'Tsingense' är orange med små mörka prickar i mitten.
Lilium martagon var. cattanie
Foto: Nanna Salmi
Lilium martagon, knopp
Foto: Hannele Niemelä
Lilium martagon, hybrid
Foto: Viktoria Serafin