Körsbär

Av körsbärsträdet förekommer två arter, Prunus avium, sötkörsbär eller fågelbär och Prunus cerasus, surkörsbär. De förekommer vildväxande i stora delar av Europa, även i södra Sverige.

Prunus avium, Prunus cerasus Rosaceae

Att plantera ett körsbärsträd är en investering för framtiden. Planera därför noga var det ska stå så att man slipper flytta på det sedan eller rentav fälla det!

Välj en sort som är tillräckligt härdig för orten där det ska stå. Om det är ett kallt och blåsigt ställe, välj gärna en sort som är 1-2 zoner härdigare.

Är förhållandet det motsatta, kan du om du vill, pröva ett träd som har zongränsen ett snäpp längre söderut. I och med att klimatet blir varmare, kommer trädet "ikapp" sin zon snart.

Kolla också vilken grundstam trädet är ympad på. Om det är ett litet träd du önskar, ska grundstammen vara svagväxande, vill du ha ett stort träd att sitta under så småningom, välj en kraftigväxande grundstam.

Fundera också på vilken sorts körsbär du önskar. Ska de vara söta eller syrliga? Vad ska de användas till? Ska det vara goda att äta direkt eller vill du hellre sylta och safta? Ska de mogna tidigt eller vill du ha sena sorter?

Om det är så att du inte kan bestämma dig, finns det också s.k. familjeträd, d v s träd som är ympade med flera olika sorter. De blir dock inte så jämna till växten, då olika körsbärssorter har olika växtsätt.

När man sedan kommer hem med sitt nyinköpta träd, ska man ta tid på sig att plantera det ordentligt. Det räcker inte att gräva en pyttegrop där rotklumpen precis får plats, utan man måste gräva ut ordentligt. Det ska finnas lucker matjord även i omgivningen, det får inte bli en grop i omgivande, hård lera där vattnet står kvar. Att se till dräneringen är alltså viktigt, trädet ska inte stå i vatten hela hösten och sedan få en hård iskaka om fötterna, då förstörs rötterna. Att gräva ner en dräneringsrör i samband med planteringen kan vara klokt.

Ett körsbärsträd behöver ca 50 cm djup, näringsrik, väldränerad matjord i ett område om 1.5 - 2 m, så det är en bra idé att göra en förhöjning på 20-25 cm över den omgivande gräsmattan.

Plantera sedan trädet lika djupt som det stått i krukan eller några cm djupare. Bred ut rötterna i görligaste mån. Använd också en ordentlig stödkäpp att börja med, särskilt viktigt i blåsigt läge eller till dvärgträd. Slå in käppen innan trädet placeras i gropen, så att du inte slår sönder rötterna med den sedan. Vattna ordentligt och tryck till jorden, men trampa inte. Kolla sedan då och då om trädet behöver vattnas, viktigt särskilt vid vårplantering om det inte regnar.

Beskär trädet vid plantering, men det bästa är att låta plantskolans kunniga trädgårdsmästare göra det redan när man köper trädet. Man ska inte låta trädet rota sig först och beskära sedan!
Beskär sedan körsbär på sensommaren, men tidpunkten är beroende på vad man vill med trädet. Vill man minska trädets storlek utan att få en massa vattenskott är det bäst att beskära i augusti.

Vill man däremot stimulera skottillväxt på nyplanterade träd, då kan man beskära sent på våren när temperaturen är ordentligt över 0 grader.

Körsbärsträd brukar formas till ett kronträd med grenar jämt fördelade på olika håll.

När man än beskär, är det viktigt att vädret är torrt för att hindra svampsporer att få fäste i de nya snittytorna innan de har hunnit torka.

Alla stenfruktsträd (persika, aprikos, körsbär, bigarrå, plommon m.fl.) beskärs helst under sensommaren/tidiga hösten (=JAS, juli, augusti, september). De ska ofta inte beskäras alls efter de första "barnaåren" utan får vara som de är sedan, med bara lite gallring vid behov.

Körsbärsträdet blommar i april-maj på bar kvist eller i samband med bladsprickningen med vanligen vita blommor i små klasar utmed grenarna.

Ofta är sötkörsbäret i behov av en partner för att kunna sätta frukt. Man kan kolla pollineringstabeller som vanligen finns tillgängliga i plantskolorna och skaffa sorter som passar ihop.

Bland surkörsbär finns sorter som är självfertila, så man behöver inte alltid ha flera träd.