Klematisvissnesjuka
Man blir förbryllad när ens granna klematisranka som kommit upp fint på våren och till och med har blomknoppar, helt plötslig utan synbar anledning lägger sig ner och dör.
Då har den med största sannolikhet drabbats av klematisvissnesjukan, orsakad av svampen Phoma clematidina. Svampsporerna övervintrar på den infekterade plantan eller i marken intill den och sprids t.ex. av vattenstänk.
Sjukdomen kan drabba en hel klematis eller bara enstaka rankor av den, det senare är vanligare. Det går dessutom snabbt: ena dagen är rankan fin och grön, nästa börjar den vissna från toppen och neråt för att efter ett par tre dagar vara helt torr och död.
Den drabbar i första hand storblommiga sorter, medan många småblommiga som Clematis montana vanligen är resistenta mot den.
Vad ska man då göra när rankan plötslig dör? Klipp snarast av den drabbade rankan ända ner till frisk ved eller till markytan. Man behöver vanligen inte ta bort hela plantan, eftersom det kan komma upp nya, friska skott senare samma år eller nästa vår.
Att lägga sand runt rothalsen för att skapa torrare miljö brukar också hjälpa. Tidigare rekommenderades att man skulle pröva att använda svampmedel på den ev. kvarvarande plantan i hopp om att det skulle begränsa skadan på de kommande skotten, men dessa medel finns numera tillgängliga endast för yrkesodlare.
Enligt nyare forskning skulle obalans mellan roten och kronan vara den primära orsaken till att plantan drabbas av klematisvissnesjukan, som egentligen inte alls är någon sjukdom utan överansträngning för att plantan inte har tillräckligt med rötter för att försörja sig med vatten och näring.
Är det frågan om en nyplanterad klematis, bör man vid plantering toppa plantan 0.5 till 1 meter över jorden och ev. även ett par gånger till under den första säsongen för att skapa bättre balans mellan roten och kronan. Det vill säga att den, istället för att utveckla en massa blad, ska utveckla ett starkt rotsystem.
Om man inte beskär och dessutom tillför en massa gödsel som gör att plantan får ännu mer bladmassa, blir obalansen mellan roten och kronan riskfylld, särskilt om man grävt en alldeles för liten planteringsgrop med rotkonkurrens från andra växter, som klematisen är känslig för.