Julrosen

Julrosen - en uppstickare när trädgården sover.

Ingen verkar ha annat än gott att säga om julrosen, Helleborus. Kanske inte så konstigt, för den blommar under den årstid då trädgårdsägaren är sååå tacksam för varje tecken till liv i den annars sovande trädgården.

Helleborussläktet som tillhör Ranuncullacea-familjen med ursprung i Mellaneuropa och Balkan, Korsika, Mallorca, Italien, Österrike, södra Tyskland och andra länder i området, men även i Kina, består av 20 arter utöver vår vanliga vita julros, Helleborus niger. Dessutom finns mängder av hybrider, alltså korsningar.

Förut fanns i stort sett bara Helleborus niger att få tag på. Den var kanske inte den allra bästa för hemträdgården, blommorna hinner sällan öppna sig till julen, och om de gör det, hänger de gärna med huvudet så man är tvungen att stötta med ett finger eller två för att kunna se dem.

Fick du en sådan här vit julros till julen?

Den kan du försöka spara till våren och plantera ut i maj. Men den är säkert importerad och hårt driven, så den tål inte att ställas ut direkt. Ha den inne svalt (ca 15 grader) och så ljust som möjligt i väntan på våren.

Numera blir vi erbjudna en strid ström av nyheter, så det går att hitta just den färgen och det mönstret som tilltalar en bäst. Fast suget efter julrosor är stort, så det gäller att vara tidigt ute när plantorna börjar dyka upp i handeln på vårkanten.

Det går att hitta julrosor med blomfärger från vitt till nästan svart och allt däremellan: krämgult, limegrönt, vinrött, rosa, nästan stålblå/lila. Blomman kan vara enfärgad, med dragning åt en annan färg i blombladsspetsen, fläckig, prickig, strimmig... Den kan vara enkel, halvdubbel eller dubbel. Ja, vad lockar mest?

Den vita julrosen har också gjort sitt segertåg över kontinenten, där det inte minst i England har odlats fram nya, bättre sorter.

Några av dem är 'Potter's Wheel'. Den är kraftigare till växten, har helt vita blommor och spetsigare blomblad och med en stor, gul ståndartofs i mitten.

'Grandiflorus' är liknande och som namnet antyder, med större blommor än ursprungsformen.

Här är ju inte bladen som lockar mest, för de är anspråkslösa, mörkgröna och får ofta fula, bruna kanter. Det brukar ju vara fjolårsblad som syns vid den tiden julrosen blommar och kan då vara ganska så medfarna. Jag brukar klippa bort en del av bladen som inte längre är så snygga när plantan väl har börjat blomma ordentligt. De har då gjort sitt och det kommer snart nya när våren framskrider. Plantan blir genast prydligare utan de bruna, trasiga bladen och dessutom skyddas den bättre mot svampangrepp.

Från Korsika kommer stamjulros, Helleborus argutifolius. Om den trivs, kan den bli uppemot en meter hög med kraftiga, saftfyllda stänglar och knippen av gröna blad. På våren öppnar de blekgröna blommorna. När de blommat ut klipps stänglarna av vid marken och nya skjuter fart. Året efter att stänglarna kommit upp blommar de.

Helleborus lividus har vackra, mörkgröna, kraftigt ådrade trefingrade blad. De bägarformade, krämfärgade blomklasarna har en dragning åt grönt och rosa. Tyvärr är den inte särskilt härdig, hos oss går den kanske i zon 1, i bästa fall i skyddat läge i zon 2.

Något härdigare är dess hybrid med Helleborus argutifolius, som kallas Helleborus x sternii, brun julros.

Nickande, limegröna blommor har den gröna julrosen, Helleborus viridis, som är tåligare.

En annan art med limegröna blommor är klockjulrosen Helleborus foetidus. Dess namnsort 'Wester Flisk' ståtar även med röda stjälkar och bladnerver.

Helleborus foetidus, där artepitetet betyder just illaluktande, kallas på svenska även för grenig julros och stinkjulros, eftersom den luktar lite illa. Men annars är det en starkväxande, härlig, stor planta med bägarformade blommor i klasar. Blomspetsen tycks doppad i purpurrött. Mörkgröna, smala blad ger bra kontrast.

Storblommig julros, Helleborus orientalis är en skönhet som är mycket mångformig när det gäller blommornas färg och storlek.

Hit hör också den röda julrosen, som tidigare har haft flera olika namn: Helleborus purpurascens, H. colchicus eller H. atrorubens men som numera heter H. orientalis ssp. abchasicus.

En annan välkänd variant är Helleborus orientalis ssp. guttatus, prickjulros.

Många julrosors säljs som Helleborus x hybridus, som är ett praktiskt samlingsnamn på ett stort antal hybrider och former. De har ofta Helleborus orientalis med i sitt släktträd.

Det är just i den här hybridus-gruppen där de nya färgerna och formerna oftast förekommer. De går numera att få i en mängd färger och former, som jag berättade i början.

En bra plats att hitta många sorters julrosor på är Botaniska Trädgårdens butik i Göteborg.

För att nämna några andra ställen att spana efter julrosor på:
Rångedala Plantskola 1 mil öster om Borås.

Ulriksdal i Kivik har ett bra sortiment.

Nilssons Plantskola i Kullavik, G:a Säröv. 150, har också en hel del rariteter.

Zetas i Kungens Kurva i Stockholm öppnar den 14. mars.

Hur mår då julrosen bäst?
De flesta trivs i kalkhaltig jord, med ett undantag: den röda julrosen vill ha djup, näringsrik, lucker surjord.

Alla andra vill ha mullrik, djup och något fuktig men väldränerad jord med högt pH, lundmiljö är att föredra. På lätta jordar som torkar ut går det inte bra alls. Lövkompostjord med något sand i fungerar bra. Dräneringen är väsentlig, men de får alltså inte torka ut.

Placera plantan i lätt skugga. Varken ett mörkt hörn eller en solbakad terrass är lämpliga. Man kan plantera den när som helst när det är frostfritt, om man har krukodlade plantor. Se till att det finns rejält med plats runtomkring så de slipper trängas, vilket de inte tycker om. Under tiden de rotar och växer till sig går det ju att sätta små violer eller andra passande woodlandväxter som utfyllnad.

Fyll gärna på med barkflis eller barkmylla för att behålla fuktigheten och för att slippa mycket ogräs.

På en väldränerad växtplats frösår den sig gärna. Barkflisen håller nerfallna julrosfrön på plats och hjälper till så de får en bra start. Pillar du försiktigt undan flisen, kan det dyka upp massor med småplantor. Du kan också ha placerat en kruka med sandblandat torv under plantan när frökapslarna börjar mogna, så att en del frön förhoppningsvis hamnar i krukan. För det brukar alltid vara så att frökapseln öppnar sig och släpper ner fröna när man minst anar det och det är svårt att sedan hitta de svarta fröna i den svarta myllan!

Fröplantorna bör helst skolas på våren så de får hela sommaren på sig att växa till. Gräv försiktigt upp dem med en plantspade när de fått två, tre riktiga blad och skola om dem en och en i 7x7x9 cm krukor. Låt dem växa upp i krukan som du ställt på en skyddad plats.

Plantera ut julrosorna först när de har rotat sig igenom krukan, vilket brukar ta ca. 2 år. Efter fyra-fem år blommar de och de bästa kan då tas till vara för kommande njutningsfulla stunder.

Har man ingen julros tidigare men ändå vill fröså, så ska man försöka få tag på färska frön.

Julros ska som sagt sås med färska frön, så det gäller att få tag i frön så fort som möjligt efter frömognaden. Är man medlem hos Sällskapet Trädgårdsamatörerna STA, så har man tillgång till deras Färska frölista. Annars kan man jaga hos andra organisationer med frölistor.

Ett berömt julrosställe att både titta på bilder av hybriderna och söka frö hos är Ashwood Nurseries i England.

Får man inte tag i helt färska frön, kan man ändå försöka: så och ställ sådden varmt i ett par månader med plastpåse över krukan. Ge den sedan en kylperiod vid ca. +5 ytterligare ett par månader.

Bruna fläckar kan förekomma på bladen och plantan kan börja ruttna vid basen. Det orsakas av en svamp. Dålig dränering kan vara en av orsakerna. Bästa sättet att klara detta är att flytta plantan till en annan plats tills de verkar trivas. Ett sätt att undgå svampangrepp är att på Helleborus niger och Helleborus x hybrida-sorterna ta bort de gamla bladen i februari - mars. Då kommer också blomningen bättre till sin rätt. På andra artvarianter, som Helleborus argutifolius kan man däremot inte göra detta, då det ju stoppar den nya blomningen.

Delning av Helleborus niger och andra kan ske efter blomningen, men det bör undvikas med Helleborus x hybrida. Den tycker inte riktig om det. Så hellre nya från färska frön, eller skaffa en eller flera nya plantor.

Tar du in blommor för vasarrangemang i vatten, kan de börja hänga. Skär upp stjälken något så de får lättare att suga upp vatten.

OBS! Tänk på att julrosorna är giftiga! Vi har sett en servettbukett, placerad på en mattallrik, vilket verkligen inte är att rekommendera!

I dag används ämnet hellebrin som finns i julrosen, inom hjärtmedicinen.

Läs mer:
Det är en ros utsprungen…

Olika Helleborus x hybridus till salu i Botan