Halloween

Halloween härstammar från en keltisk rit som markerade att sommaren var slut. Till grund finns en 2000 år gammal sed. Kelterna som levde i England, Irland och norra Frankrike firade sitt nyår den 1 november. Kvällen före ansåg deras präster, druiderna, att vid denna naturens brytningspunkt var de onda krafterna extra aktiva och precis som vid våra vårseder, tände man eldar och klädde ut sig för att skrämma bort häxor och spöken, så att dessa "oknytt" inte följde med in på det nya året. Då ljus och eld troddes skrämma dem, gröpte man ur rovor och kålrötter till lyktor som bars runt som facklor.

Först år 800 e.Kr. blev 1 november en kristen helgdag och kallades Saints Day eller All Hallows (Allhelgonadagen). Allhelgonadagen är den 1 november även hos oss. Kvällen före blev Eve of All Hallows, Alla helgons afton, och det har idag blivit Halloween. Så Halloween skulle egentligen firas den 31 oktober, men det brukar synas ett och annat litet spöke både veckohelgen före och efter!

Pumpor och pynt
Pumpan som lykta och symbol för Halloween kommer från USA, dit Halloweentraditionen förts med keltiska utvandrare på 1840-talet. Där förändrades den så småningom så den blev en riktig köpyra med häx- och skelettdräkter, pumpor och godis och allsköns krimskrams. Därifrån har Halloween i sin kommersiella form spridit sig till många andra länder, bl.a. till oss.

Så hos oss firas Halloween sedan 1990-talet, kanske främst för att få ordna spökfester för barn och varför inte även för vuxna. Vi har börjat forma om den till en egen svensk fest. Det behövs ju verkligen något att lysa upp senhösten med. Sedan länge firar vi ju allhelgonhelgen med att tända ljus och göra fint vid våra gravar, men nu kan vi också bjuda till fest hemma med lysande pumpagubbar och lagom läskiga småhäxor. Inte behöver det vara så mycket heller, lite lagom pirrigt blir det med spindelväv från blomsterhandeln i en blomsterdekoration med en prydnadspumpa och några ljus.

Jättepumpor
I anslutning till Halloweenhelgen tävlar man också om vem som odlat den vackraste och den största pumpan. Världens största pumpa vägde 666 kilo och odlades i Northern Cambria i Pennsylvania, USA. Prissummorna kan vara höga och det är en stor ära att vinna.

Här i Sverige kan pumporna också bli stora, rekordet ligger på ca 534 kg. Rekordpumpan korades vid Swedish Open i pumpa-odling på Öland i höst. Det lär även vara Europarekordet.

Intresset för att odla pumpor har nog aldrig varit så stort som nu. Förr odlades det pumpor i Sverige för matens skull, men under lång tid var intresset för dem svalt. Men tack vare Halloweenfesternas ökande popularitet och behovet för pumpor som prydnad, har också intresset för pumpor som mat åter ökat.

Överallt ser man numera pumpor utskurna till fantasifulla ansikten med ljus i (Jack-o'lanterns). Man kan prova på att göra sin egen Jack-o'lantern, det kan bli en fin lykta. Hållbarheten är dock ganska begränsad.

Bus eller godis?
Så småningom förvandlades traditionen att gå utklädd med ljus till de upptåg och tiggeri som barnen numera ägnar sig åt vid Halloween. De klär då ut sig till spöken och häxor och går runt till grannar och bekanta och tigger godis. De bär också ibland med sig pumpor utskurna till dödskallar och uttalar de välkända orden: Trick or treat? (bus eller godis?).

Rest in peace
I USA pyntar man bl.a. med häxor, spindelnät och fågelskrämmor. Ganska makaber är seden att pynta med små gravstenar där det står RIP (rest in peace). Vid barnkalas kan man ha namnskyltar där det står RIP. Detta är tyvärr en företeelse som börjar komma till oss också och numera kan man hitta massor med läbbiga saker i butikerna.

Entrékruka

Halloween

Stor matpumpa på gång i Havsbadskolonin

Rekordstor pumpa

Pumpakatt

Olika pumpor