Gamla fruktträd

Gamla fruktträd - vad gör man?

I gamla trädgårdar hittar man gamla fruktträd som nått ansenlig storlek. Beskärning ter sig omöjlig. Ofta är dessa träd angripna av svamp i stammen även om det finns en frisk del som fungerar som ett rör. Rör har god hållfasthet men förr eller senare ramlar trädet.

Kan man då föryngra ett sådant gammalt träd. På Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm, fanns när antroposoferna tog över, en gammal fruktträdgård. Det är ca 20 år sedan och nu kan man studera några lyckade föryngringar.

Ett träd kan vara ganska allvarligt skadat och ändå leva. Ett sätt att stoppa svampen är att urholka den ruttna stammen och gärna göra hål vid marken så att den ihåliga stammen blir genomluftad. Då torkar röret på insidan och därmed stoppas svampangreppet.

Om trädet gått av kan man såga rent så att man får ett "rör" som står upp. Om det finns friska delar så kommer "röret" att sätta skott. Så småningom får man välja ut ett eller flera skott som blir nya stammar på trädet. Ibland spjälkas stammen så att kanske bara en gren blir kvar. Då får man stötta stammen och den kvarvarande grenen och låta nya grenar växa ut på motsatta sidan för att få jämvikt.

Förr försökte man förstärka stammar med att fylla dem med betong. Sådana betonglumpar förvärrade dock svampangreppen genom att det kondenserar vatten på klumpen som gynnar svampen. Inte heller förbättrar betongen hållfastheten.

Borttagning av grova grenar kan vara ett sätt att glesa ut kronan. Det gäller då att lägga snittet så att det kommer så nära stammen som möjligt. Då kommer trädet att "valla över" snittytan med frisk ved och bark och kapsla in den. Därvid minskar risken för att svampar ska infektera såret.

Ibland får man skador på trädens bark. Någon lastbil kanske kör för nära eller kanske kommer en älg in och smakar på barken med sina stämjärnslika framtänder i underkäken. Bark kan inte återbildas utan den nakna veden torkar. Det kan blöda ibland men det påverkas inte av t.ex. lackbalsam. Det fungerar inte som hos oss med blodådror som man kan trycka och förbinda. Trädet sköter läkningen självt. På samma sätt som om man kapar en gren vallas såret över. Det kan vara bra att skära rent såret från lös från bark som hänger löst så att man får en jämn yta avgränsad av fastsittande bark.

Ett träd som är kraftigt skadat men som ändå växer.

Rester av en stam där bara en gren är kvar och måste stöttas. God ventilation i den gamla stammen.

En gammal genomrutten ek som gör ett sista försök att bilda krona.

Trolig älgskada som helt läkts.

Mindre bra kapningar där stumpar lämnats. Trädet vallar inte över dessa snitt utan de dör och blir inkörsport för svampar.

Träd överlever trots stora partier av död ved och bark. Det måste dock finnas en obruten väg av frisk bark för att transporten av vatten ska fungera.

Detta gamla päronträd har nått en ålder och storlek då vanlig beskärning inte fungerar. Man förlorar lätt trädets karaktär. Det står i ett utsatt läge och kommer förr eller senare att blåsa omkull i en storm från sjösidan.

Väl ventilerad stam som är torr och fin på insidan.

Betonglagning av en gammal ek.

Bra snitt där övervallningen börjat.

Fullbordad läkning där såret efter snittet är helt övervallat.

Det oundvikliga har skett och trädet är alltför ruttet för att föryngra.

Rörformig rest av en stam som skjutit två nya träd som beskärs som nysatta träd.

Ett bra snitt av en grov gren där trädet kommer att valla in såret. Eftersom det är ett körsbärsträd gjordes kapningen redan på hösten. Snittytan har nu torksprickor så att det kommer inte att blöda. Snittet är lodrätt vilket gör att det inte är utsatt för regn. Något medel som lackbalsam är inte behövligt eftersom trädet sköter läkningen själv.

Ett sår som halvvägs vallats över.