Att odla med växtföljd
Av Katarina Kihlberg
För hundra år sedan var växelbruk en självklarhet. Det fanns varken råd eller tid att utarma jorden, dra på grödorna sjukdomar och riskera sina skördar. I mitten på förra århundradet kom så kemikalierna in jordbruket och "hjälpte" till att snabbt och lätt tillföra jorden näring och bekämpa ohyra och andra angrepp. I privata trädgårdar anammades detta också.
Nu har tiden och förnuftet hunnit ikapp oss och vi inser så sakteliga att ett naturligt kretslopp i trädgården, på kolonin och till och med på balkongen är bättre för alla parter – för växterna, för miljön runtomkring, för oss själva och våra efterlevande. Även plånboken kan må bra av att natur och människa samspelar!
Inte svårt att odla med växtföljd
Växelbruk, alltså att odla med en uttänkt växtföljd, är inte svårt! Men roligt och tillfredsställande. Grundtanken med växelbruk är att undvika att jorden utarmas och att sjukdomar sprids i jorden.
#Jordtrötthet#
Olika grödor kräver olika mängd och olika uppsättning av näringsämnen. Om samma gröda odlas år efter år i samma jord försvinner till slut vissa näringsämnen helt ur jorden. Detta kallas jordtrötthet.
#Sjukdomar och skadedjur#
Olika grödor drar på sig olika slag av sjukdomar och skadeinsekter. Om en gröda drabbas av ex en svampsjukdom så kan sporer från svampen överleva i jorden över vintern. Odlas samma gröda där nästa år så kommer svampsjukdomen slå till igen! Likaså kan larver och andra skadedjur övervintra och ge sig på skörden år efter år och dessutom förökas hela tiden.
Att odla med växtföljd är alltså ett naturligt sätt att återge näring till jorden och att göra livet för skadedjur och sjukdomar mycket svårare!
Hur skapas en god växtföljd?
Lättast är att börja med fyraårig växtföljd, vilket innebär att vart fjärde år kommer en gröda tillbaka till samma jordplätt igen. Indelningen bygger på vilket näringsbehov växterna har och vilken familj de tillhör. Det senare beror på att växter inom samma familj ofta drabbas av samma sjukdomar. En braväxtföljd kan se ut så här:
#År 1 – växter som ger näring#
Första året odlar du baljväxter som själva tillför jorden näring med hjälp av kvävefixerande bakterier. Det behövs nästan ingen extra näring, naturen sköter den saken. I början av säsongen kan du ev tillföra gräsklipp eller gödselvattna. På sensommaren när du skördat ärterna och bönorna lämnar du kvar blasten och myllar ner den i jorden.
Växter som ger näring till jorden:
- Ärter
- Bönor
- Gröngödsling
#År 2 – växter som slukar näring#
Andra året tillför du ordentligt med gödsel och odlar växter som är näringskrävande.
Näringskrävande växter:
- Kål
- Selleri
- Purjolök
- Squash
- Pumpa
#År 3 – måttligt med näring#
Tredje året tillför du bara lite gödning och odlar växter som inte är särskilt näringskrävande och som vissa till och med kan få sämre egenskaper av för mycket näring.
Måttligt näringskrävande växter:
- Lök
- Sallat
- Rotfrukter
- Persilja, dill
#År 4 – lite näring#
Fjärde året odlar du potatis eller jordärtskockor och behöver inte tillföra någon gödning. Gödsla jorden lite och plantera gärna in någon baljväxt, exempelvis bondbönor, mellan raderna.
Skifta varje år!
I ditt växelbruk delar du in odlingslotten i fyra delar och skiftar de fyra grupperna ovan, i ordningen 1–4, så att varje grupp har odlats i varje del efter fyra år. Sen börjar du om igen! Du har nu skapat ett naturligt kretslopp i trädgården som främjar en frisk jord med rätt näringsinnehåll för olika typer av grödor.
Du kommer uppleva både glädje och tillfredsställelse i ditt växelbrukande!