Aktuellt i december

December är årets sista och mörkaste månad, men inte nödvändigtvis den dystraste, för alla juleljusen lyser ju upp det mörka. Den 21 i år är det är årets kortaste dag och längsta natt, men sedan vänder det åter mot ljuset! Vilken tröst för våra frusna, vårlängtande trädgårdssjälar!

December innebär många glada fester, som vi kan passa på att förgylla med massor med levande ljus som jagar bort skuggorna i hörnen.

Första advent hade vi redan den sista söndagen i november och sedan har vi ju tre adventshelger till att fira! Den första söndagen i advent inleder Kyrkoåret och det är en dag då kyrkorna brukar vara välbesökta. Då sjungs bl.a. den gamla vackra psalmen Hosianna. Ordet advent kommer från latinets adventus och betyder ankomst och den som väntas komma är Jesusbarnet.

På Nobeldagen den 10:e kan vi väl ha en egen "Nobelmiddag" då vi dukar extra festligt!

Ingen missar väl Ljusdrottningen Lucia den 13:e! Namnet kommer från det latinska ordet lux som betyder ljus.

Själva julen med sina släktmiddagar och glada fester är för många årets viktigaste familjehelg. Julen till minne av Jesu födelse började firas i mitten av 300-talet, den romerska kyrkan bestämde datumet till den 25. december.

I Norden firade man förr Midvinterblotet vid juletid. Man hade glada ölfester och offrade ibland en galt till guden Frejs ära, därav julskinkan! När kristendomen kom till Norden, blandades Midvinterblotets traditioner ihop med julens kristna budskap, kanske för att folk lättare skulle ta till sig de nya lärorna.

Den 28:e. är de Värnlösa barns dag, tidigare Menlösa barns dag. Det är en dag då de oskyldiga barn som drabbats av krig, svält, katastrofer, vanvård, misshandel eller annat hemskt skall ihågkommas, men det bör vi väl göra annars också.

Nyårsafton firar vi väl i goda vänners lag. Att skjuta ut det gamla och ta in det nya året är en gammal tradition. Man försökte skrämma iväg de mörka, onda makterna så att de inte följde med in i det nya året. Förr använde man bössan, nu skjuter vi raketer och champagnekorkar!

Så visst finns det många anledningar att pynta med vackra blommor i lysande röda julfärger. Till nyår kanske de eleganta vita passar bättre. Här kan du läsa en artikel om vinterns vita blommor.

För den som ivrigt väntar på julen med alla dess blommor, traditioner och dekorationer, finns en hel artikelserie att läsa här:

Skötselråd julens blommor
Julens stjärna
Julens botanik och historia
Från mandel till mistel
Doftande Jul
Doftande jul med hyacinter
Julens blomdoft är kodad
Ge dina Julblommor en ny image
Strålande nya julstjärnor

Julamaryllisen har du förhoppningsvis redan planterat, men än i början av månaden kan den hinna om du hittar lökar som är fördrivna för att blomma till jul och som redan har en aning av knoppen framme. Hur du gör med amaryllis står att läsa här.
Glöm heller inte bort att det runt julen går att köpa amaryllis som snittblomma. Blommorna står sig lika länge i vas som de skulle göra på lök, och man kan göra mycket praktfulla arrangemang med bara ett par stjälkar med flera klockor och något grönt från den egna trädgården.
Nu finns det också tid att pyssla om sina vänner krukväxterna. Även när snön yr och rutorna är täckta av iskristaller, kan man på fönsterbrädan ha frodig grönska och glada blommor.
Även om det inte finns så mycket att ta in och sätta i vas från trädgården nu, så finns det alltid något. Dessa artiklar handlar om sådana växter.
Vinterståndare och Trädgårdsårets sista arrangemang.
"There are always flowers for those who want to see them!" (Henri Matisse).
Den mörka månaden lyses också upp av Advent och alla de tusentals tindrande, små ljuspunkter som vi hänger ut. Det kan se mycket vackert ut med dessa ljus, bara det inte går överstyr, så att hela trädgården ser ut som ett cirkusområde med kulörta, blinkande saker i alla de färger! Men smaken är ju som bekant, delad…
Pynta även på balkongen/terrassen med girlanger av vintergröna växter och ev. med en ljusslinga. Kungsgran och andra ädelgranar barrar inte, ej heller de flesta andra vintergröna växter till skillnad från den vanliga granen och i viss mån även enen.
Läs mer: Vinterfint i krukträdgården
Har du frost, kan du gjuta egna islyktor i en spann: häll i vatten, låt stå ute över natten när det är minusgrader, gör hål i isen nästa dag och häll ut det kvarvarande vattnet. Tippa sedan försiktigt ut den färdiga islyktan, placera en ljusstump inuti och lys upp kvällsmörkret. Du kan också utnyttja din gamla ljusslinga som bara lyser delvis, genom att lägga den på marken och placera en hel rad islyktor över de ännu lysande lamporna. En annan variant av föregående är den gamla klassiska snöbollslyktan. Du kan även använda dina halvdana ljusslingor till detta!
Nu är det också dags att börja tänka på gröna julklappar till trädgårdsvännerna. Det behöver inte vara något stort och dyrt. Det roliga är ofta att gåvan är självgjord: kanske en vacker, egenkomponerad julgrupp med egenhändigt uppdrivna jultulpaner, en självsnickrad, rolig fågelrestaurang, komplett med mat, egna, roliga fröer i vackra handgjorda påsar, en stickling av den ovanliga, ärvda krukväxten från mormors tid, planterad i en vacker kruka, en självgjord krans att hänga på dörren, gärna i god tid till advent. Här kan du läsa om hur du gör en.

Vill man ändå köpa något till en trädgårdsvän, så kanske en kvalitetssekatör eller -plantspade skulle vara något? Eller en vacker vattenkanna, ett fågelbad, ett presentkort på växter eller trädgårdsböcker - dem får man mycket glädje av!
Ofta finns det små rara "julenar" med i julgrupperna. Ta vara på sådana! Men det är sällan just enar, utan ofta är det någon sorts cypresser. Plocka isär julgrupperna när julen är förbi, plantera växterna du vill spara i egna krukor och sköt dem som krukväxter, placerade svalt och ljust, tills våren kommer och du kan plantera ut dem i trädgården. Själv har jag numera flera meter höga f.d. julgruppsväxter som vintergröna blickfång i trädgården!
Läs mer: Den lilla "julgranen"
Även azalea, tulpaner och hyacinter kan räddas till livet efter jul: skär bort de utblommade blomstjälkarna på lökväxterna, placera dem svalt o ljust och vårda lökarna till våren, då de kan grävas ner i trädgården. Hur du sköter azalean, kan du läsa här.
Skriv ner sommarens trädgårdshändelser nu mens du ännu kommer ihåg. Gör ev. vackra fotoalbum med kommentarer till dina vackraste bilder.
Du gick säkert också runt i trädgården och tänkte att "nästa år, då skall jag…". Skriv upp dessa idéer i ett planeringshäfte nu, för när vårbrådskan väl sätter in, kommer du kanske inte längre ihåg vad du hade tänkt dig!
Under vintern har du också tid att göra nya planer för kommande säsong, göra skisser och planritningar, läsa böcker, tidningar, frökataloger och hemsidor om trädgård och drömma dig bort till varmare tider.
Har de hungriga fåglarna redan ätit upp alla bären i trädgården? Kanske har du sparat några klasar rönnbär i frysen till deras julglädje? Häng i så fall upp lite i buskar och träd nu. Annars gillar bl.a. trastarna äpplen: dela ett på mitten och lägg ut så kommer de snart och spisar! Man får lägga ut ett nytt äpple nästan dagligen!
De andra fåglarna tackar också för passande mat genom att sjunga glada arior längre fram på våren i närheten av sin utspisningsplats!
Läs mer: Julgranens sista tjänst
Tänk på att inte förvara vinteräpplen i närheten av grönsakerna. Äpplena utsöndrar etylengas som får exempelvis morötter att bli beska. Placera inte heller blommor och äpplen nära varandra, eftersom etylen får blommorna att vissna i förtid.
Har du egna kryddor kvar, ute eller på fönsterbrädan, kan du göra ett förkylningste av dem: några blad av (peppar)mynta, citronmeliss och salvia i botten på en kopp, häll över hett vatten, låt dra 5 minuter med ett lock över, söta med en sked honung.
Har du grönkål och brysselkål som ännu står i landet, börjar det vara dags att använda dem till julmaten. Den förstnämnda kan du laga t.ex. genom att koka den i skinkspadet och sedan steka den i stekpanna i smör på skånskt och halländskt vis (långkål)! Den senare blir gott till julbordet i olika skepnader.
Har du fortfarande plusgrader och ingen tjäle, passa på att vattna rododendron och andra vintergröna växter en extra gång. De behöver vatten nu och solskyddsväv senare för att klara vårvinterns kombination av sol och tjäle!
Om det kommer mycket snö, skaka av den från grenarna så att de inte knäcks. Bind ihop mindre, ömtåliga buskar och barrväxter med hjälp av en stödkäpp till en smal spets så att det inte kommer snö in i busken och deformerar den.
Ev. stödkäppar kan behöva sättas ner nu, dels för att buskarna ska klara snötyngden och dels för att senare hålla uppe solskydden. Käpparna kan vara svåra att få ner i frusen jord så gör det nu när det ännu går.
Bred ut vinterskyddsväv, granruskor, torra löv eller halm över växterna som behöver vinterskydd. Gör detta först efter att marken har frusit till något men innan snötäcket kommer, detta för att du inte skall bädda det skönt för möss och sorkar!!
Du har väl också skyddat buskar och trädstammar med skyddsnät eller -spiral mot hungriga harar och råddjur? Tänk på att en hare som står på snön på bakbenen, kan nå ganska högt upp! Trampa hårt på snön runt fruktträden så att inte sorkar gnager på stammarna längst ner under den mjuka snön!
Sedan är det bara att plocka fram glöggen, pepparkakorna och alla de andra julegotterna, njuta av juletidens alla fester, koppla av i familjens och goda vänners lag och drömma om den kommande våren!
God jul och Gott Nytt Trädgårdsår!