Vinterförvaring av växter

Nu har tiden kommit då höstmörkret sveper in runt knutarna och det börjar bli kyligt i luften. På sina håll i landet har den första nattfrosten och snön redan gjort sig påmind, medan vi i södra Sverige fortfarande har en lång, varm (nåja..) och skön höst med diverse regnskurar.

Men nu är det dags för den lite vemodiga, årliga sysslan att natta de frostkänsliga växterna för vintervilan och sörja för perennväxterna som växer i krukor.

Har du perennväxter i krukor och som du inte har möjlighet att plantera ut i trädgården eller gräva ner hela krukan i grönsakslandet t.ex., så behöver dessa skydd, då rotsystemet inne i krukan utsätts för mer kyla än om det växer i marken. En bra idé vore att gräva ner krukan i lövkomposten som inte används under vintern.

Har du ingen kompost heller, får du skydda krukorna på annat sätt. Ha dem inte direkt på marken utan placera dem på klossar eller s.k. krukfötter. På så sätt kan krukorna stå utan skydd en lite längre tid än om de står direkt på den kalla marken eller på stengolvet. Det hindrar också i någon mån sniglar och annan ohyra att ta sig upp i krukan.

Men sedan kommer en tid då det inte hjälper längre med klossar, utan man måste svepa in krukan i isolerande material. Det finns några olika sätt att göra detta och det beror också på hur pass kall vintern brukar vara där du bor.

Perenner i kruka
Självklart ska växterna normalt tåla vintern i den zon där du bor, annars är det bäst att ta in de alltför ömtåliga perennväxterna till en varmare vinterförvaringsplats; till ett garage, en bod eller liknande som "håller nollan" eller ett par grader över.

Generellt kan sägas att det är varmare vid en södervägg eller intill en stor sten som lagrar solvärme. Det är också viktigt att krukan placeras så att det inte regnar i den under vintern.

Krukorna som lämnas ute måste vara frosttåliga. Terrakottakrukor brukar inte klara frost då det alltid finns vatten i porerna och när det fryser, sprängs krukan sönder. Så använd s.k. vinterhärdiga stengodskrukor eller de s.k. isolerkrukorna från Lindesbergskrukan (se här) från början till perennplanteringar som du ämnar ha ute under vintern, eller varför inte träkärl eller frosttåliga plastkrukor som kläs på inför vintern.

"Svepningen" kan göras med mineralull, dvs. isolermattor som man isolerar hus med, och även på undersidan. OBS! På med tjocka arbetsvantar, ullen sticks!

Eller ta en stor papp- eller trälåda eller en kraftig, stor plastpåse som du bottnar med ett tjockt lager tidningar, frigolitskivor eller förpackningschips, sådana man packar elektronik i. Placera krukan på dessa och ös mer chips runtom krukan så att det blir ett ordentligt tjockt lager på alla sidor och även lite ovanpå jorden.

Eller packa hopskrynklade tidningar eller torra löv runtom, använd gamla (ylle)kläder eller vad som helst som dock inte får bli blött. Knyt/stäng igen lite lätt upptill, men så att luft kan cirkulera, det får absolut inte bli helt lufttätt, för då möglar växterna!

Om det inte blir särskilt kallt där du bor, kan du svepa in krukan några varv i gamla mattor eller juteväv, glöm inte undersidan, och så ställ krukan på en frigolitskiva. Ta ev. ett lager plast ytterst så mattorna inte blir blöta och knyt till lätt. Men pass upp så luften kan cirkulera, ha "paketet" på glänt upptill! Ha det under tak så det inte regnar i det.

Det är viktigt att krukjorden inte är alltför blöt, men under vintern, när det är lite längre perioder med plusgrader, kan man kolla så att den inte är helt snustorrt heller och ev. ge växterna en skvätt vatten. Rötterna får inte torka ut helt.

Några exempel på växter, förutom perenner i krukor, som kan stå ute med ett ordentligt vinterskydd, alt. tas in i ett frostfritt utrymme: ömtåligare klematissorter som inte tål vintern annars, känsligare rosor och alla sorters lökar planterade i krukor, såsom påskliljor, hyacinter, tulpaner och vintergäck.

Det är ju självklart att en s.k. vinterträdgård, ett växthus eller uterum försett med isolerglas och riktig växtbelysning och som håller några plusgrader vintern igenom, vore idealet för övervintring av många rara plantor, men det är ju inte alla som har ett sådant. Då gäller det att göra det bästa av situationen och försöka klara växterna ändå.

Man kan kanske anordna vinterförvaring i ett växthus, en sommarstuga, bod, vind eller källare eller varför inte ett garage så att det är lagom temperatur med hjälp av ett litet element eller åtminstone en s.k. frostvakt och så en tidstyrd belysning.

Om man har många växter att förvara, kanske en högtrycksnatriumarmatur vore en bra investering, då en sådan kan belysa ett utrymme på flera kvm, beroende på armaturens effekt.

Medelhavsväxter
När det gäller "medelhavsväxter" som inte alls tål frost, är det bäst att försöka efterlikna de naturliga betingelserna i deras hemtrakter.

Är växterna lövade hela året, alltså "vintergröna", behöver de ha det lite fuktigt, ljust, och svalt under vintern, dvs. en vinterförvaring som håller temperaturen från ca. +5 till +10 grader vintern igenom. Sådana växter är t.ex. oliv, lager, palmer, citrusväxter, Tibouchiana, klockmalva, himmelsöga, (Solanum rantonnetii), trädormbunke, Cordyline, rosmarin och Afrikas blå lilja. Den sistnämnda kan också förvaras som sommarlökar, se nedan.

Det är ofta brist på ljus som får växten att må dåligt under vintern.

En del exotiska växter måste tas in i huset, de vill ha det lite varmare även under vintern. T.ex. passionsblomma, granatäpple, myrten och blyblomma vill gärna övervintra på fönsterbrädan i ett svalt (ca 15º) rum, gärna med ett lysrör över. Under vintern vattnar man försiktigt då och då och ger ingen gödning.

Gäller det en ökenväxt som en kaktus, behöver den få torka upp ordentligt under vintern. Vattna mycket sparsamt. Här behövs ev. något högre vintertemperatur, beroende på sorten. Kanske en fönsterbräda i ett svalt, ljust rum, där elementet under fönstret inte behöver vara på hela tiden?

Det finns dock växter som vissa sorter av Opuntia, som klarar kylan i södra Sverige, men inte vintervätan. Man kan bygga ett övervintringshus av glas, plexiglas eller tjocka plastskivor över dem och låta dem övervintra i rabatten. Täck jorden med torra löv e.d.

Mer data om kaktusar och deras förvaring finns på Nordiska Kaktussällskapets hemsida.

Andra icke-vinterhärdiga suckulenter, som Echeveria och Aloe, vill komma in i god tid före den första rejäla nattfrosten. Har du den i kruka, kan den tas in som den är och stå i 15-20 grader och ljust. Vattna sparsamt. Har du planterat dem i rabatten, gräv upp dem och plantera om i krukor med sand- eller kaktusjord.

Vinterförvaring av ickehärdiga vattenväxter: Lägg fuktiga löv, kompost eller fuktig torv runt växten i hinken och förvara sedan hela paketet frostfritt. "Fäller" växten bladen, såsom näckrosor, behöver den inte stå ljust, annars behövs ljus.

Lökar till sommarblommor, rhizomer och knölar som t.ex. lyckoklöver, doftlilja, tofslilja, (Eucomis bicolor), kanna och dahlia, är fyllda med vatten och näring som växten lagrat under sommaren. De tas upp och förvaras torrt, svalt och mörkt, gärna i en aningen fuktad torv/sandblandning, som skyddar mot svampsjukdomar, eller i den gamla jorden i krukan de stod i under sommaren.

Här kan du läsa mer om upptagning och förvaring av dahlior.

Glodiolus- och begoniaknölar kan förvaras helt torra i en papperspåse, svalt och mörkt.

Kanna tas upp och bäddas ner i lätt fuktad torv, eller om den växer i kruka, lyft in hela krukan och placeras den svalt, +5-10º och låt stå torrt, men knölarna ska inte skrumpna helt. Låt bladverket och den gamla jorden runt knölarna vara kvar, putsa på våren när du ska plantera om.

När det gäller växter som fäller bladen, t.ex. fuchsia, änglatrumpeter och pelargoner, behöver de inte något ljus under vinterförvaringen. Man måste också vara försiktig med vatten eftersom växten vilar. En avlövad växt behöver bara en liten droppe vatten då och då, bara så den inte helt skrumpnar ihop. Den kan inte heller tillgodogöra sig näring under vintern, så man slutar att gödsla några veckor innan man tar in växten.

På våren väcker man så sina vilande växter till ett nytt liv genom att byta jord, höja temperaturen någon grad och börja vattna och gödsla igen. Man klipper ofta ner växten i samband med detta. En större artikel om änglatrumpeter finns att läsa här.

Pelargoner måste man ta in, men det finns många olika sätt att förvara dem på. Det förklarar Svenska Pelargonsallskapet bäst själva här.

Hur man vinterförvarar fuchsior finns utförligt förklarad på Svenska Fuchsiasällskapets egen hemsida.

Lycka till med vinterförvaringen i väntan på en ny, grönskande odlingssäsong.

Perenner i kruka

Citron i kruka

Kanna, blomma

Mårbacka pelargon