Våra kulturväxters namn

Sedan 1998 har den av Kultur/LTs förlag utgivna Kulturväxtlexikon varit min "husbibel" när det gäller namn på trädgårdsväxter. Men allt eftersom åren har gått, har den blivit allt mer omodern och saknar många av de numera vanliga växterna.

För några år sedan kom den internetbaserade Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD), som är ett nationellt referensverktyg och en standard för verk, myndigheter, företag, forskare, skribenter, konsumenter och andra som arbetar med eller nyttjar kulturväxter.

SKUD har utvecklats inom Programmet för Odlad Mångfald (POM) som leds av Jordbruksverket. Botanister med mångårig erfarenhet av tillämpad botanik och en erfaren databas¬konstruktör har gemensamt utvecklat den. Huvudansvaret för SKUD har Centrum för Biologisk Mångfald (CBM).

Nu har det kommit ett nytt verktyg i form av en tjock, klok bok, Våra kulturväxters namn, användning och ursprung.

Boken representerar ett stort och tidsenligt urval av den data som finns i SKUD, med huvudtonvikten på de odlade växternas moderna sortiment.

Den är en nationell namnstandard som vänder sig till den som vill ha en lättillgänglig, fyllig hjälpreda för rätt namnsättning på våra kulturväxter. I boken finns mer än 50 000 vetenskapliga, hortikulturella och svenska namn, med definition på kulturväxter.

Den omfattar förutom namn på i Sverige odlade prydnads-, krydd-, köks-, fiber-, medicinal-, skogsbruks- och jordbruksväxter samt frukter och bär, även namn på importerade växter eller växtdelar som utgör en del av vår kultur. Hit hör diverse livsmedel, virkesväxter, exotiska frukter, kryddor, örtmediciner, stimulantia, tekniska produkter, kosmetika och färgämnen. Unikt är att boken också behandlar nytto-kryptogamer, t ex alger, mossor och svampar.

Huvudförfattarna Björn Aldén vid Göteborgs botaniska trädgård och Svengunnar Ryman vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet, är mycket erfarna botanister som arbetat med de odlade växternas systematik och nomenklatur i mer än 20 år. De har författat ett flertal böcker och artiklar inom det gränsöverskridande området botanik/hortikultur och verkar idag även som rådgivare för bl a myndigheter och bransch i frågor rörande kulturväxters namn och identitet.

Medförfattaren, kaktusexperten och orkidékännaren Mats Hjertson, också han vid Evolutionsmuseet, är bland våra mest välrenommerade inom sitt område.

Jag lämnar "ordet" till författarna, som kan presentera sin bok bättre än jag:

Våra kulturväxters namn, ursprung och användning - några rader från författarna

Den nya boken från Formas ersätter den på Natur och Kultur/LTs förlag 1998 utgivna "Kulturväxtlexikon", som inte längre bör användas pga. av nya internationella riktlinjer och lagar, namnändringar etc.

Den nya boken skiljer sig på en hel rad områden:

1. Den innehåller nära dubbelt så många växter jämfört med lexikonet.

2. I synnerhet har antalet sorter ökat mångfalt (Brassica, Clematis, Pelargonium, Rosa, Rhododendron och Tulipa är goda exempel på det).

3. Växternas systematik har i många fall ändrats. Mycket av det gamla har genom nyvunnen kunskap visat sig felaktigt. Släkt- och artnamn har reviderats med hjälp av bl.a. internationella monografier och floror. En särskilt genomgripande modernisering har orkidéerna och kaktusarna genomgått.

4. Det är första gången som någon bok (överhuvudtaget) konsekvent tar upp handelsbeteckningar (som ibland kan vara varumärken) och växtförädlarrättsnamn (med bl.a. kodnamn) såsom det föreskrivs såväl i ICNCP (International Code of Nomenclature for Cultivated Plants) som i nationell och internationell lag. Växtförsäljare (plantskolor etc) som inte följer detta sätt, utan t.ex. bara anger handelsbeteckning/varumärke och inte det accepterade sortnamnet, kan bli åtalade av dem som innehar växtförädlarrätten eller äger varumärket.

5. Det är första gången som det mycket praktiska begreppet Grupp (Group, Gruppe etc på andra språk) tillämpats generellt. Ett antal av de Grupp-namn som använts i lexikonet visade sig dessvärre ogiltiga och har strukits, medan andra validerats - dvs. gjorts giltiga först i denna bok. Många av bokens Grupper har redan internationell acceptans, t.ex. inom klematissläktet och tulpansläktet, medan andra är helt nya eller härledda ur etablerade vetenskapliga eller kvasivetenskapliga namn (dit t.ex. convarieteter hör). Det äldre skicket, som fortfarande kvarlever särskilt inom jordbrukssektorn, att ge alla växter ett vetenskapligt namn (form, varietet, convarietet etc) även om de är av rent kulturursprung har i de flesta fall lämnats till förmån för den betydligt mer adekvata och moderna enheten Grupp. Se vidare Citrus, Brassica, Cucurbita, Capsicum, och många andra jordbruks- och köksväxter. Vi inser att det kommer att ta litet tid innan det slår igenom. Därför finns alltid hänvisningar från tidigare vetenskapliga namn.

6. Inom orkidénamn anges för första gången de korrekta namnen för hundratals av de "alster" som säljs utan namn eller felaktigt som sorter. Här tillämpas grex, som kan sägas vara en motsvarighet till Grupp, dvs. innehåller flera olika sorter. För mer information om grex, se bokens inledande del. Vi menar att detta på sikt kanske kan betyda att handeln anpassar sig och faktiskt inser att det är viktigt med namn. Det finns rent av redan några växtstormarknader som börjat ange fullständiga namn på de växter som säljs.

7. Växternas familjenamn har moderniserats utifrån den s k fylogenetiska systematikens landvinningar. Namnen följer nu ett annat viktigt referensverk, nämligen Mabberley's Plant-Book från 2008.

8. Drygt 80% av utbredningsuppgifterna är reviderade. Boken är troligen den mest adekvata som finns när det gäller utbredningsuppgifter (eller "ursprung" som vi benämner det i boken) för ett så pass brett sortiment kulturväxter.

9. Auktorerna, dvs. förkortningarna efter de vetenskapliga namnen som talar om vem som beskrivit växten, är reviderade.

10. Växternas användningsområden är kompletterade.

11. För första gången presenteras svenska släktnamn.

12. En omfattande litteraturlista ger tips om bra litteratur och databaser.

Våra kulturväxters namn
Ursprung och användning
  Titel:
Våra kulturväxters namn
Ursprung och användning
Författare:
Björn Aldén och Svengunnar Ryman
Bandtyp:
Inbunden
Förlag:
Forskningsrådet Formas
Utgivningsår:
2009
ISBN:
978-91-540-6026-9