Jord att odla i 3
Jord att odla i - växtnäring och gödsling. Från Hemträdgården 3 -2008 av Eva Wirén, hortonom & trädgårdsrådgivare.
Egen gödsel och köpe
Utnyttja trädgårdens växtnäring: gräsklipp, gröngödsling och kompost med matavfall. Gör flytande näringslösning av nässlor och vallört. Intresset för urin, "guldvattnet", som gödselmedel ökar i takt med önskan om att skapa ett uthålligt samhälle med slutna kretslopp.
Trädgårdsbutikerna har köpegödsel av många slag men det är inte nödvändigt med en påse för varje växtslag. Det räcker med ett allsidigt sammansatt gödselmedel för hela trädgården. Dock är det praktiskt med både ett snabb- och ett långsamverkande.
Växternas behov är i grunden lika, men mängderna som behövs varierar. Proportionerna mellan de tre "stora" näringsämnena kväve (N), fosfor (P), kalium (K) bör ligga på ca 100:15:60 (alltså förhållandet mellan mängden näringsämnen, inte mängden näring i sig). Man får försöka läsa på förpackningarna och jämföra, vilket inte alltid är så lätt.
Olika ursprung
Organisk gödsel kommer från växt/djurriket (t.ex. höns-, hästgödsel, blod-, hornmjöl, rester från jästtillverkning) och bidrar ofta till ökad mullhalt. Oorganisk gödsel består av rena mineraler. Den är ofta fabrikstillverkad, sk konstgödsel, men kan vara naturlig, t.ex. stenmjöl. Näringen i olika gödsel frigörs olika fort. Konstgödsel är snabbverkande liksom näring från urin, hönsgödsel och blodmjöl. Långsam verkan har benmjöl, stallgödsel, stenmjöl. All organisk gödsel måste brytas ner av mikroorganismerna i jorden innan näringen blir tillgänglig, medan konstgödsel bara behöver lösas upp av markens fuktighet.
Mull för markens mikroliv
För växterna är det likgiltigt varifrån näringen kommer, men som odlare kan vi ha miljöaspekter på ursprung och hur den producerats. Växterna ska inte heller bara förses med lättillgängliga näringssalter som samtidigt riskerar att snabbt lakas ur. Markorganismerna behöver kompost, stallgödsel, gräsklipp m m som ger en mullrik jord med bra struktur och näringsreserv för rötterna.
Näring när det växer
Full fart på växterna är det i maj, juni och en bit in i juli. Därefter minskar tillväxt och näringsbehov. Rätt tid för gödsling är därför vår (när den kommit på allvar) och sommar. Efter juli ska träd, buskar och perenner hålla igen på tillväxten och avmogna. Att då driva på med kvävegödsel är inte lämpligt. Höstgödsel med fosfor och kalium inför vintern är ett vanligt lockbete i handeln men det kan man gott hoppa över.
Sommarblommor och köksväxter ska inte övervintra. De odlar vi för en rik, lång blomning eller för skörd, och näring behövs hela växtsäsongen.
Läs växterna
Grönsaker är näringskrävande. Grundgödsla på våren med hushållskompost eller komposterad stallgödsel, ca 3 l/m2. Komplettera med torkad hönsgödsel (0,5-1 dl/m2), blodmjöl (1 dl/m2) eller annan snabbverkande gödsel.
Perenner, träd och buskar är (rosor undantaget) inte särskilt näringskrävande. Grundgödsla en nyanlagd rabatt som ovan. Låt löv och växtrester ligga, fyll på med kompost varje år - det räcker långt. Använd ett långsamverkande gödselmedel, t.ex. benmjöl, att berika rabatten med vartannat år.
Mängderna är ungefärliga! Försök läsa av växterna och hur de utvecklas. Mörkgröna blad, långa frodiga skott tyder på kväve i överkant, gulgröna blad det omvända.
Lite i taget
Helst ska gödsel tillföras ofta, i små mängder. Då finns det näring i jämn takt och växterna hinner med att ta upp den. Med enstaka, stora givor riskerar man att slösa bort näringen och skada både växter och miljö. I värsta fall sköljs överskottet bort med regn och bidrar till övergödning då det hamnar i vattendrag och sjöar.
Fel hanterad kan både konst- och naturgödsel bli till miljöproblem. Organisk gödsel ska myllas ner i jorden, inte läggas ovanpå. Om man av praktiska skäl väljer att tillföra stallgödsel på hösten ska det ske så sent som möjligt för att hindra utlakning.
Läs mer om växtnäring och gödsling i: Ht 3/2006, 5/2006, 5-6/2007, 1/2008 Svensk Trädgårds faktablad, www.tradgard.org under Kunskap, Kunskapsbank.