Spanska skogssnigeln

Spansk skogssnigel – Trädgårdens värsting

Text och foto: Carl Åkerberg

Sniglar har lågt anseende bland trädgårdsodlare. Utöver de skador de orsakar på växtligheten kan de upplevas som direkt obehagliga – snäckor har åtminstone ett vackert skal, men sniglar... och allra värst anses ofta den ökända spanska skogssnigeln (Arion lusitanicus, även ofta kallad "mördarsnigel").

Från främmande art till nationellt problem

I Sverige finns ett tjugotal snigelarter, alltså snäckdjur utan skal, men den ökade importen av grönsaker och plantskoleväxter har öppnat dörrar för nya arter. Det är inte alla som kan etablera sig, men den spanska skogssnigeln har gjort det med råge. Arten kommer ursprungligen från den Pyreneiska halvön (Spanien och Portugal), där den sällan orsakar större skada — troligtvis på grund av det varmare och torrare sommarklimatet. För att klara sig där måste arten ha både hög förökningsförmåga och tåliga gener. I nordligare och fuktigare klimat, som vårt svenska, överlever dock betydligt fler individer. Detta leder snabbt till omfattande problem, då populationerna kan växa explosionsartat när konkurrensen och dödligheten är lägre än i ursprungsområdet.

Utbredning – från Skåne till Norrbotten

Det första fyndet av spansk skogssnigel i Sverige gjordes 1975 i Påarp utanför Helsingborg, och redan året därpå hittades den även runt Göteborg. Sedan dess har den spridit sig snabbt och återfinns idag i stort sett hela Götaland och Svealand samt på flera platser längs Norrlandskusten. Numera är den inte bara allmänt utbredd utan även lokalt mycket talrik – spanska skogssnigeln har kommit för att stanna.

Bild av snigelangrepp

Livscykel – effektiv och svårstoppad

Livscykeln börjar med äggen – små, vita kulor, 3-4 mm i diameter, som läggs i klumpar om över 100 stycken. Sniglarna söker aktivt skyddade, fuktiga platser för äggläggningen, exempelvis under stockar, plastsäckar eller i komposthögar.
Äggläggningen sker vanligtvis under sensommaren och hösten. Äggen är förvånansvärt köldtåliga – egna observationer visar att de kan överleva flera rejäla köldknäppar under vintern. Ungsniglar beskärs som regel som artens huvudsakliga övervintringsstadium, men vid varmt väder kläcks äggen redan efter omkring fem veckor (vid +16 °C; vid +10 °C tar det dubbelt så lång tid).

När våren kommer växer de unga sniglarna snabbt och når könsmognad. Alla individer är hermafroditer – de har både hanliga och honliga könsorgan – och parar sig genom att utbyta spermier. I brist på partner kan de även befrukta sig själva. Detta innebär att det räcker med ett enda ägg eller individ på ny plats för att en hel population snabbt ska kunna etablera sig!

Efter den intensiva äggläggningen på sensommaren dör de vuxna sniglarna – vanligtvis inte äldre än ett år – och den nya generationen tar vid.

Utseende – förväxlingsrisk med andra sniglar

Nykläckta spanska skogssniglar är små och blekgula, med ett mörkt längsgående band på sidorna och karakteristisk lyrformad teckning på manteln. Efterhand försvinner banden och sniglarna blir jämnt färgade; den vanligaste nyansen är "smutsbrun", men det förekommer både ljusare och mörkare varianter. Storleken varierar från 5–6 cm upp till över 13 cm hos de största individerna.
Andra arter kan ha snarlikt utseende – säker artbestämning kräver ibland dissektion av könsorganen, vilket kan utföras av experterna på Naturhistoriska museet i Göteborg (kostnadsfri tjänst om du skickar in sniglar).

Levnadssätt och favoritföda

Fukt är avgörande för snigelns välbefinnande. Dagtid håller de sig gömda i skuggiga, fuktiga skrymslen för att skydda sig mot uttorkning. Små sniglar drar sig ner i markens sprickor, medan större individer ofta söker viloplatser i tät vegetation eller under trädgårdsavfall, för att om natten göra räder ut på öppna ytor.

Spanska skogssnigeln är en extremt opportunistisk allätare. Den tar det mesta i växtväg — favoriter är ofta tagetes, dahlia, hosta (funkia) och sallat — men den äter även svamp, dött organiskt material, djurspillning och till och med andra sniglar (även om det mest gäller redan döda/extränade individer). Att den kallas "mördarsnigel" är egentligen missvisande eftersom kannibalism förekommer bland många snigelarter.

Ett danskt magasin har presenterat en lista på växter som skall vara motståndskraftiga mot snigelangrepp, men det är osäkert om dessa växter även står emot den spanska skogssnigelns aptit.

Bekämpning – kräver tålamod och samarbete

Den spanska skogssnigelns framfart kräver en kombination av åtgärder, gärna i samverkan med grannarna eftersom sniglarna lätt förflyttar sig mellan olika trädgårdar. Här är några beprövade metoder:

Noga kontroll vid inköp

Eftersom fjärrspridningen ofta sker via växter, jord och gräsmatterullar bör du alltid granska växter som du köper eller får så att ingen liten ungsnigel följer med. Titta särskilt på undersidan av krukor och i rotklumparna.

Manuell bekämpning och barmhärtig avlivning

Leta aktivt efter sniglar under fuktiga, skuggiga ställen och använd gömslen (plankor, plastbitar, säckar) där de samlas och är lätta att plocka bort. Mest effektivt är det i skymning eller gryning när sniglarna är aktiva. Avliva dem så barmhärtigt som möjligt – antingen med ett snabbt snitt strax bakom framändan eller genom att samla in dem i en försluten burk och lägga i frysen (där de snabbt domnar och dör).

Undvik grymma metoder

Långsam drunkning, ölfällor eller behandling med salt/kalk orsakar onödigt lidande och rekommenderas inte. Släpp aldrig ut insamlade sniglar på nya platser eftersom det bara skapar nya spridningshärdar.

Kemisk bekämpning

För den som önskar använda gift finns numera utmärkta och relativt miljövänliga alternativ för hobbyodlare: produkter som Ferramol Snigel Effekt och Snigelfritt innehåller järnfosfat, vilket tas upp av sniglarna men är ogiftigt för däggdjur, daggmaskar och nyttodjur. Medlet är fortfarande dyrt i Sverige, men i exempelvis Danmark finns billigare storsäckar.

Fysiska barriärer

Enkla mekaniska eller elektriska hinder som du kan ordna själv kan försvåra sniglarnas framfart mot odlingarna.

Förebyggande arbete

Sätt in insatser direkt på våren innan du märkt av större problem – varje övervintrad snigel du får bort innebär färre nya ägg och minskar trycket senare på säsongen.

Tips, identifiering och mer information

Har du problem med artbestämning, skicka gärna in sniglar till Naturhistoriska museet i Göteborg för kostnadsfri analys.
Vill du fördjupa dig eller få fler tips och fakta om snig