Plantera rosor på hösten

Nu på hösten, när marken ännu är varm och luften lagom sval men frosten ännu dröjer, är det en bra tid att plantera rosor.

Särskilt i södra delen av Sverige går höstplantering mycket bra, för rosens rötter fortsätter att växa så länge jordtemperaturen är över +4°C. Under milda höstar hinner rosen rota sig innan kylan kommer och kan sedan starta bättre på våren. Rosen dör dock inte även om den inte skulle hinna rota sig på hösten, den rotar sig på våren istället efter att ha legat i stargroparna under vintern.

Många leverantörer skickar rosor antingen på våren eller på hösten, så det är bara att välja vilken årstid man helst vill plantera dem. I norr är kanske vårplantering ändå att föredra.

Det finns också krukodlade rosor kvar i plantskolorna, som dessutom ofta har rea, så det är bara att passa på. Krukodlade plantor kan planteras när som helst förutom under den varmaste högsommaren.

Har du beställt rosor via posten, hämta ut paketet omedelbart, öppna och lägg rosorna med rötterna i en hink med vatten eller lervälling och låt plantorna stå upp till ett dygn i vatten före planteringen. De får inte torka ut!

När du ska välja växtplats till dina rosor, sök efter en solig plats, dock helst inte ett direkt söderläge, där det kan bli för varmt. Rosor behöver cirkulerande luft, så lämna plats runtom. Och så plantera dem inte för tätt, för rosorna brukar nästan alltid bli större än man tror!

För att rosorna inte ska riskera att torka ut, plantera dem inte närmare än minst halvmetern från husgrunder, inte heller under utskjutande tak, där jorden brukar vara för torr. Detta gäller även klätterrosor, gör hellre en pergola längre ut från väggen.

Det får inte stå vatten på platsen, varken på sommaren eller under vintern, för annars kan rötterna dö av syrebrist. Men jorden ska för den delen inte vara torr, den ska kunna hålla fuktigheten, vilket extrem sandjord inte klarar.

Rosjorden bör vara lerhaltig och väldränerad. Blanda in kompostjord, grov sand och lite torv, då rosor gillar svagt sur jord, pH 5,5 - 6.0. Om jorden tenderar bli för sur, strö lite kalk på snön på vårvintern och tillsätt nya mullämnen varje vår.

Binab är ett nytt svampmedel som inte är inblandat i jord, så man kan behandla blad och grenar också med det, men även strö det på marken eller blanda lite i rosjorden vid plantering, om man brukar få svartfläckssjuka på sina rosor.

Blanda även in lite benmjöl för att ge långtidsgödning men gödsla annars inte vid plantering.

Gödsla först på våren med välbrunnen stallgödsel, med en speciell rosgödsel eller kogödsel. Gödsla en gång till runt midsommar, men inte senare, så att de hinner förveda sig innan vintern kommer.

De flesta moderna rossorter är okulerade, det betyder att de är inympade på en vildros som oftast är härdigare än den förädlade rosen. Okuleringsstället är knölen runt rothalsen där alla grenar utgår ifrån. Sätt plantan så djupt att knölen hamnar 10-15 cm under markytan. Det är bättre att plantan hamnar lite för djupt än för grunt.

Gräv en grop som är minst 50 cm bred och lika djup. Bottna med lite grov grus och gör en kulle av rosjord i mitten. När du planterar barrotade plantor som dessa, sprid ut rötterna över kullen och korta in dem om det behövs, vik inte. Ös på rosjord nästan upp till ytan i gropen och klappa till så den sluter tätt runt rötterna, använd fötterna vid behov och trampa till runt plantan när jorden du fyllt på når upp jäms med den omgivande jordytan. Vattna ner jorden så att inga luftfickor bildas och vattnet rinner ner till plantans rötter. Fyll på ordentligt med mer jord och vattna igen. Kupa upp jorden en bit på grenarna och använd grov sand till att kupa med närmast okuleringsstället.

Skydda rosen med granris, tills den börjar växa på våren, för vårsolen kan vara mycket stark och väcka den för tidigt.

Först på våren "när björkarna har musöron" och nattfrosten är förbi, beskär du rosorna.
På storblommiga rosor ska du ta bort alla svaga grenar och beskära så långt ner att det finns 4-6 ögon kvar på grenen. Kraftig beskärning ger få men stora blommor, försiktig beskäring ger motsatt effekt.
Busk- och parkrosor behöver inte beskäras så hårt, bara putsas lite. Ta bort äldre och torra grenar. Om du vill att busken ska grena sig, kan du korta ner nya skott till hälften.
På klängrosor tar du bort gamla och risiga skott. Ta det försiktigt när du kortar in skotten så du inte tar skott, som senare skulle ha blommat.
Vildskotten, som känns igen på att de är rikligt försedda med taggar och har annorlunda blad och kommer under förädlingsstället, tas bort ända nere i marken, så nära stammen det går.
Om du sedan kontinuerligt plockar bort överblommade blommor, kommer det fler nya på de remonterande rosorna.
De engångsblommande buskrosorna får däremot ofta vackra nypon, så dem bör man inte rensa, utan låta rosen få en "andra blomning" i form av vackra nypon.

Vilka rosor ska man då satsa på?
Många rosor är tacksamma och ganska lätta växter att odla. Är man nybörjare på rosor, kan man börja med de mest lättodlade sorterna, sådana som länge har prövats och visat sig klara sig från sjukdomar och konstaterats vara oömma och blomvilliga.

• Köp hellre en ros som är härdig ytterligare en odlingszon högre än där du bor. Men numera, när klimatet bevisligen blir varmare, kan man kanske våga sig på att testa även lite känsligare sorter om man gärna vill.

• Välj en välutvecklad och kraftig ros med en bra balans mellan rot och grenar. Vid behov, korta av för långa rötter med en vass sekatör.

• Svenska Rosensällskapet gör årligen ett beundransvärt arbete med rosvärdering, så man kan kolla på deras hemsida vilka de tycker är odlingsvärda rosor. Rosväderingsresultat från 2006 finns att läsa här.

Det finns även tryckta listor på odlingsvärda rosor för olika zoner att beställa från Sällskapet.

Austinros 'Graham Thomas'

'Leonardo da Vinci'

'Alchymist' och Clematis 'Etoile Violette'

Rosa 'Nevada'

'Astrid Lindgren'

Rosa 'Rhapsody in Blue'

'Mme Boll'

'New Dawn'

'Nostalgie'