Kom igång att kompostera!
Av Maria Andersson
All odling ute i det fria grundar sig på att du har en bördig och lucker jord att arbeta med. Det är sällan trädgårdsjorden är den bästa möjliga. Oftast behöver man bättra på olika egenskaper. Du måste inte veta vilken typ av jord du har, men det blir lättare att förbättra den om du har den kunskapen. De flesta jordar behöver tillföras mer mullämnen för att bli riktigt bra. Påsjord är bekvämt och bra, men kompostjord är bland det allra bästa du kan erbjuda för att få en fin odlingsjord.
Vilken tur då att alla som odlar även kan tillverka sin egen jord! Det är nämligen inte alls komplicerat att ha en kompost.
För enkelhetens skull delar jag in dem i två typer – trädgårdskompost och kökskompost. Kökskomposten med matrester har en sluten behållare och trädgårdskomposten med enbart vegetabilier är öppen.
Den enklaste trädgårdskomposten
En trädgårdskompost behöver inte vara mer komplicerad än en hög på marken med skörderester, löv och gräs. Men för att skynda på nerbrytningen behöver du begränsa den i sidled för att hålla fukten och värmen. Du kan använda nät, trätrallar, flätade pilestaket eller det allra enklaste – färdiga pallkragar. De är toppen att ställa på varandra, tre fyra stycken i höjd och fylla med grönt avfall.
#Två kompostbehållare#
Det bästa är att satsa på två likadana behållare vid sidan om varandra, men den andra för andra årets efterkompostering behöver inte bestå av fler än en till två pallkragar. Behållaren ska vara öppen både nertill och upptill så att komposten får kontakt med den underliggande jorden och överskottsvatten kan rinna bort. På våren gräver du om fjolårets kompost genom att med en grep lägga över det grövsta materialet från hösten längst ner i den andra, tomma behållaren. Allra underst i låda 1 finns nu den färdiga myllan som kan behöva grovsållas innan du använder den.
Vad kan jag kompostera?
Det låter ju enkelt, men hur kommer jag dit? All slags trädgårdsavfall kan komposteras. Grönsaksskal och -blast, löv, vissnat ogräs, gräsklipp, fallfrukt, stallgödsel, halm, träflis och häckklipp samt även havstång. Ju fler olika beståndsdelar och ju tunnare skikt av varje, desto bättre.
#Guldvatten i komposten#
Att kissa i en potta några gånger i månaden och hälla ut det över komposten är väldigt effektivt. En del urin och 10 delar vatten, sk guldvatten, är lagom. Däremot blir det inte så bra med aska från kakelugnen eller kaminen. Strö ut den kring bärbuskarna istället. Sjuka växtdelar får inte heller läggas i komposten. Svampar och virussjukdomar överlever komposteringsprocessen och kan sedan spridas vidare till dina andra växter.
Placering av komposten
Var ska komposten placeras i trädgården? Inte för långt bort, så att du inte orkar gå dit med ditt avfall. Gärna i skuggigt-halvskuggigt läge så inte solen torkar ut för mycket. Och gärna öppet så att regnet kan fukta komposten. Blir den för torr sker nämligen nedbrytningen alldeles för långsamt. Tänk också på att du ska ha plats att gräva och vända komposten så den får inte stå för trångt.
Kökskomposten – matavfall blir prima jord
En kökskompost för matavfall måste vara sluten för att förhindra att råttor tar sig in. Den ska ha ett tättslutande lock och galler undertill. En varmkompost är isolerad och håller igång processen även vintertid, men du kan lika väl använda en oisolerad tunna. Du kan kompostera allt slags nedbrytbart avfall, d v s frukt- och grönsaksskal, kött- och fiskrester, skaldjur, bröd, kaffesump och teblad, hushållspapper, snittblommor, krukväxter, krossade äggskal och även sönderrivna äggkartonger mm.
Tänk på att finfördela kökssoporna så du inte slänger hela bröd eller stora, hela potatisar. Då tar processen mycket längre tid och komposten riskerar att börja lukta. Köttben och stora kärnor från t ex avocado tar lång tid på sig att förmultna, så de passar inte så bra i komposten. Givetvis hör inte avfall som innehåller plast, tobaksfimpar, snus eller för den delen disktrasor eller dammsugarpåsar hemma i komposten.
Balans mellan fukt och näring
En bra balans mellan vått och torrt, kol och kväve är viktigt att få till för att kökskomposten ska må bra. Det mest kväverika materialet är urin, följt av köttavfall och gräsklipp och de mest kolrika tillsatserna är sågspån, tidningspapper och torra löv. Blir komposten för våt kan du ta i lite rivet tidningspapper eller träflis. Är den för torr vattnar du. Täck ofta ytan med lite kolrikt strömedel, så håller du även flugorna borta – sågspån, torra löv, flisade grenar, gammalt gräs, hackad halm eller dylikt är utmärkta naturliga strömedel. Rör om ibland, så får du in mer syre och snabbar på nedbrytningen.
Gräsklipp gör susen
Även för trädgårdskomposten gäller tunna lager och omrörning ibland för att lufta avfallet. Lägg inte på för mycket gräsklipp åt gången, eftersom gräs är väldigt kväverikt och innehåller lite kol. Det ger lätt ger en kompakt, kladdig massa som får svårt att förmultna. Men gräsklipp kan vara en bra starthjälp om komposten har avstannat, så använd det gärna i måttliga mängder. Jag brukar undvika att kompostera rotogräs och fröogräs som hunnit sätta frö. Det kan hända att de överlever processen och då lär du få en mängd nya ogräs som ett brev på posten.
Ta hand om vår jord
Kompostering handlar givetvis om att sluta kretsloppet och återföra det som vi har tagit från jorden tillbaka till jorden. Men vi gör också en viktig samhällsinsats genom att minska på sopberget. När vi komposterar och lägger ut den fina jorden i trädgården ökar vi mikrolivets aktivitet i marken och jorden blir mer levande. Gråsuggor, daggmaskar, tusenfotingar, hoppstjärtar, kvalster och tvestjärtar ingår i humusfabriken och dem ska vi vara rädda om. Dessutom finns där miljoner bakterier, svampar och mikrober som medverkar i processen. De behöver minst 10-12 grader för att vara aktiva och därför avstannar nedbrytningen över vintern.
Att ge komposten en kanna varmt vatten uppblandat med urin blir därmed en riktig kick-start på komposteringssäsongen!