Utseende och ursprung.
Gurkan är en mycket gammal kulturväxt som har odlats under tusentals år. Till Sverige kom gurkan först under 1600-talet.

Druvgurkan tillhör typen frilandsgurka, den är en ettårig, örtartad, krypande växt med sträva hår. Den har stora handflikiga blad och gula blommor. Frukterna är småknottriga, 8-25 cm långa, och gröna eller gulvita till färgen.

Växtplats och jordmån.
Soligt, varmt och vindskyddat läge med en fuktighetshållande, näringsrik jord med hög mullhalt. pH-värde 7,0-7,5.

Sådd och såtid.
I varma lägen direkt på friland när jorden är varm och risken för frost är över. Fröna fordrar en temperatur på minst +10C° för att gro. Sådjup 1-2 cm, plantavstånd 5-25 cm och ett radavstånd på 100-150 cm.

Allmän skötsel.
Bevattning under torra förhållanden och helst på morgonen. Jorden får aldrig torka ut. Marktäckning uppskattas när marken blivit varm. Försiktig ogräsrensning för att skona de ömtåliga rötterna. Toppa plantorna efter några blad för ökad förgrening.

Gödsling.
Välbrunnen stallgödsel. Stort kaliumbehov. Undvik alltför kvävehaltiga gödselmedel, eftersom fruktsättningen kan försämras.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Mjöldagg och brunfläcksjuka. Köp resistenta sorter. Byt odlingsplats varje år. Undvik att vattna på bladen.

Skörd.
Efterhand som gurkorna utvecklas. Från slutet av juli, fram till den första nattfrosten. Det är viktigt att de första gurkorna plockas så fort de är färdiga annars slutar plantan att utveckla nya frukter.  Gurkorna ska vara ganska små och fasta vid skörd.

Näringsinnehåll.
Består till 96 procent av vatten och innehåller små mängder av mineraler och vitaminer.

Förvaring.
Inläggning i ättiks- eller saltlag.

Användningssätt.
Som ättiks- eller saltgurka. Kan även konserveras genom syrning.

Sortval.
Rhensk druv och Ilonca F.1 är två av de vanligare sorterna. Profi F.1 är en tidig och rikgivande, parthenocarp (självbefruktande) sort.