Utseende och ursprung.
Brysselkål, ibland kallad rosenkål började odlas i Belgien under 1500-talet, därav namnet. Brysselkålen är en 50-100 cm hög planta som ovanför bladfästena utvecklar en mängd sidoknoppar som innehåller plantans upplagrade näring. Innan knopparna knyter sig liknar dessa små gröna rosor.

Växtplats och jordmån.
Ljus, solig växtplats med en ganska styv lerjord. Alltför näringsrik jord bör undvikas.

Sådd och såtid.
Brysselkålen bör förkultiveras, den går även att så direkt på friland men sådden bör då göras så tidigt som möjligt. Plantavstånd 30-40 cm, och ett radavstånd på ca 50 cm.

Allmän skötsel.
Ogräsrensning och kupning ett par gånger. Brysselkålen behöver rikligt med vatten under etableringen. Toppning av plantorna i slutet av augusti kan tvinga fram huvuden.

Gödsling.
I regel inte nödvändigt.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Brysselkål angrips precis som övriga kålväxter ofta av insekter som äter av blad och rötter. Enklast undviker man angrepp av skadedjur genom att täcka över planteringen med fiberduk omedelbart efter sådd eller plantering.

Skörd.
Brysselkålen kan skördas från september till mars. Smaken förbättras om plantan är lite frostbiten. Man börjar skörda nerifrån.

Näringsinnehåll.
100 g brysselkål innehåller 36 kcal, 60 mg C-vitamin och rikligt med A-vitamin.

Förvaring.
Djupfryst efter förvällning.
I regel kan brysselkålen stå kvar på växtplatsen under vintern.

Användningssätt.
Brysselkål äts i regel kokt till kött och fisk.

Sortval.
Det finns både tidiga och sena sorter. I regel ger de sena sorterna bäst kvalitet och avkastning, men dessa måste förkultiveras för att hinna utvecklas.