Hej!
Det fruktansvärda ogräset parkslide blommar för fullt. Alla klagar på det stackars ogräset men gå ut och titta på alla insekter som tycks älska blommorna på parkslide. Är det kanske så att parkslide är gynnsamt för att få en mångfald av olika insekter? Ska vi göra lite fler planteringar av parkslide?
RUDAN, kan du gå ut och kolla om det är "värdefulla" insekter som gynnas av parkslidet.
MVH
Jan Lindgren

har själv en dunge parkslide i trädgården,omgiven av klippt gräsmatta o förstår inte varför den skulle vara farlig.den har inte rört sig på 15 år. då tycker jag att min bambu är mer problematisk eller min slånbärshäck som jag faktiskt ångrar att jag satte(utom när den blommar)
släppt fri kan jag gott tänka mig att den blir ett problem men hur många trädgårdsväxter kan man göra det med?de flesta är ju faktiskt rätt vidlyftiga om man inte ansar o håller efter.har sett parkslide i många amatörträdgårdar o min mening är att om man bara har någon form av yta runt som klippes eller är stenlagd m.m så är plusvärdet oerhört stort i trädgården. ulf

Jag vill minnas att jag bara sett flugor på mina. Jag har dock inte kollat så där noga.

Där jag tidigare vandrade runt och plockade ängsblommor som blåklint, humleblomster etc till tex midsommar nu växer bara parkslide och jättebalsaminer. Även om de gynnar en del insekter så slår de ut allt annat i både blommor och de insekter som är beroende av de blommorna. Så ingen mångfald där, utan snarare enfald!

Jag ser fler och fler platser som är drabbade i sverige. Sprids som en löpeld. blir bara en grön vägg tillslut.
Första bilden var bara ängsblommor 5 år sen. ingen parkslide eller balsamin.
Sista bilden växte det förr hassel.

Jag är lite hädisk vad gäller miljö, för jag är inte principiellt emot introducerade arter.
Jag tycker även introducerade arter bör utvärderas fall till fall: arter som bidrar till diversiteten i den svenska naturen utan att svårt reducera några inhemska arter ser jag som välkomna. Jag har t.ex. ingenting emot kanadagås eller vattenpest.

Ett litet antal arter, exv mink, park/jätteslide, och jätteloka, sänker däremot diversiteten där de etablerar sig eller är farliga för människa, och jag tycker nog man bör försöka hindra deras spridning och om möjligt utrota dem.

Hej!
Parkslide sprids långsamt. Jag har aldrig sett några frön så den sprids med hjälp av människor. Uppenbarligen så har ingen kollat parkslidets betydelse för insekter. När jag hade bin så var de mycket förtjusta i parkslidet. Konstigt nog har jag aldrig sett att parkslide förstör någon miljö. Den förekommer oftast på starkt kulturpåverkad mark eller på sk ruderatplatser.
Jöttebalsaminen sprider sig med frö men inte ens på fuktiga marker där den trivs extra bra så är den något större problem.

Rädslan för inplanterade växter är starkt överdriven. Inte ens den införda maskrosen är ett stort problem. För mig som har djur är den en tillgång. De enda införda växter som jag ogillar är de två arterna av gängel. Ett ytterst besvärligt ogräs som sprids med enorma mängder frön. Förmodligen kommer naturen och vi att anpassa oss även till gängel.
MVH
Jan Lindgren

Nog kan jag vara rätt försonligt inställd till trädgårdsrymlingar men nu när jag stötte på maskros i Årefjällen blev jag skitsur, fjällfloran är speciell och jag vill så gärna att den förblir så.

Jag är lite kluven ang jättebalsamin. Jag har sett att den drar väldigt mycket humlor och speciellt på sensommaren då de har många blommor kvar och inga andra växter i närheten blommade. Så sett förlänger den ju säsongen för många insekter och låter dom äta upp sig.

Men jag har även sett hur jättebalsamin fullständigt tagit över brinkarna utmed bäcken i ett naturområde nära mig. Även om de tillför mer foder till pollinerande insekter som kan ha svårt att hitta föda i samhällen så skuggar de ut allt vattenliv i bäcken! Inga skräddare eller virvelbaggar vill leva där i total skugga.

Sen ang Orkidétjuvens bilder. Största hotet mot odlingslandskapet är utebliven hävd. Hade ängen slagits med lie eller brukats som hagmark åt några kor elelr får så hade mångfalden ökat då alla ogräs hade hållits tillbaka inkl hundkäx, skräppor och andra ogräs. Utebliven hävd + invasiva arter blir en snabb igenväxning och då degenererar floran ännu snabbare.
Både balsamniner och slide verkar ganska störningskänsliga. Ser aldrig att de lyckas överleva i miljöer som klipps eller betas. Däremot utmed vägar, i raviner, branter, diken osv växer de ostört. Jättebalsaminen är nog svårast att bekämpa med sin aktiva fröspridning, det går ju inte att gå förbi dom ens utan att frön sprätter iväg.

Så ett bestånd som inte fanns och numera täcker ett fd mindre ängsområde på mindre än 5 år sprids långsamt?

Nej rädslan är inte överdriven. det är snarare så att många är blinda för vad som pågår.
Jag ser dem överallt och jag blir sjuklig av att se att ingen bryr sig. Människor kan inte hantera växter, man glömmer plocka bort fröstängler, slänger kapslar och annat trädgårdsavfall i hög på andra sidan gatan eller i anslutning till naturmiljö. Människor flyttar arter höger och vänster över gränserna och kommer inte se problemen fören de har hänt. Detta är inget vi ska ta lätt på.

Sedan jag slutade som trädgårdsmästare och började jobba med invasiva arter, biosecurity, ekologisk restaurering etc så är jag allergisk mot allt som inte hör hemma inom gränserna och som har en möjlig tendens till att rymma eller sprida sig i naturen. Oavsett vart jag befinner mig,

Lätt för att nästan låta rasistisk, men Bevara Sveriges natur svensk!

Var just med om att banverket i Jönköping tog ner ett över 20 fullvuxna björkar och ekar i ett gammalt kulturlandskap och ersatte dem med amerikanska rönnbär. Det är jhu sjukt.! Nu är marken omkring helt vattensjuk.
Lyckades rädda några ekar dock.

De finns orsak varför arterna är upptagna av naturvårdsverket som invasiva, dvs just för att de är ett hot mot mångfalden. Det är ingen som har valt dem just för skojs skull.

Nåväl. Nu gällde tråden det iof slide...

Detta bestånd jättebalsmin är nytt för i år.
[attachment=64940:Balsamin..._778_ret.jpg]

Detta har funnits på plats i ca 5 år, klipps med ojämna mellanrum och kommer tillbaka.
[attachment=64941:balsamin...__778_nd.jpg]

Här växte det bara kaveldun 2001. Nu bara några enstaka individer.
[attachment=64942:balsamin_torshag.jpg]

Hej!
Jag tycker bara att det är trevligt med nya arter i naturen. Jag försöker ihärdigt plantera in nya växter i mitt lilla naturområde. Jag håller med om att hugga ner ekar ät onödigt men att plantera amerikanska rönnar låter kul. Det är annars nästa bara asiatiska rönnar som planteras. Din lista på invasiva arter har någon amatör på växter gjort. Jag skulle vilja se var i Sverige Rhododendron är ett problem. Det verkar vara så att någon tagit en engelsk lista rätt av utan att ha reflekterat.
Många av de arter som vi nu anser svenska är ursprungligen medvetet eller omedvetet inplanterade. Så länge svenskarna har odlat har det förts in nya växter. Tänk bara på åkerogräsen som vi nu ska skydda.

De växter som jag har störst problem med är gran och björk. De tar över all öppen mark så jag måste hela tiden röja. Parkslide är absolut inget problem i jämförelse. Inte ens hårt bete håller borta gran och björk.
MVH
Jan Lindgren

Bara tillägga att den nedre listan är invasiva arter i Europa. Inte Sverige. Jag bara addade det för ge extra uppfattning om andra problematiska arter på kontinenten.

Det finns många artgrupper och småarter av maskros, och några förekommer helt naturligt i fjällen, t ex fjällmaskrosor. Alla är alltså inte ogräs som spritt sig med människans hjälp. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/tarax/welcome.html

Även om många insekter gillar att söka nektar och pollen på parkslide så är det inte automatiskt det samma som att växten är bra för naturen. Dels är antagligen de insektsarter som i så fall gynnas sådana som inte är så nogräknade utan kan utnyttja diverse olika växter (= mer eller mindre vanliga insekter), dels finns det risk att parksliden tränger undan andra, inhemska växter som är livsviktiga för olika sällsynta insekter. För att sammanfatta: de som redan har det bra gynnas (inklusive sådana som vi kanske inte alls vill gynna eftersom de kan vara skadedjur) medan de som har det svårt får det ännu sämre.

Hej Anders!
Du vet allså lika lite som jag om parkslide är bra för biologisk mångfald eller ej. Jag vet bara att tambin och många insekter gillar parkslide. Att parkslide påverkar biologisk mångfald negativt tvivlar jag på. Parkslide behöver mänsklig hjälp för att sprida sig. Om man inte sköter öppna marker så växer de snabbt igen. Jag tycker att det är skönt att ha några kvadrat parkslide på mina marker istället för gran och björkssly. Hos mig är parkslidet en tillgång och skulle det bli för mycket tar jag bara bort en del.
MVH
Jan Lindgren

Många intressanta synpunkter här. Men jag vill hålla med Jan Lindgren i det här fallet.

Blommande nektarväxter är otroligt viktigt, och är bristvara vissa tider på säsongen. Hellre invasiva nektarväxter än de inhemska sly- och ogräs-monokulturer som sprider ut sig. Även om dessa också har sitt värde i lagom doser.

Problemet med minskande mångfald, är inte "nya invasiva arter", utan det nya jordbruksmetoderna och vårt nya landskap, samt övergödning och andra föroreningar.


Ett före detta ängsområden som inte sköts, kommer automatiskt att växa igen och förloras. I mina ögon är det bättre att det täcks av blommande arter med mycket nektar, är med asp/björksly, hundkex, olika gräs, och andra kvävegynnade arter som tar över landskapet.


En sak glöms bort i diskussionen. Att "växter för insekter" betyder två olika saker. Det ena är föda, det andra är värdväxter. Insekterna behöver båda för att finnas.

Värdväxterna behövs för att larverna ska kunna utvecklas. Inga värdväxter, inga insekter, oavsett hur mycket nektar man kan bjuda på!!

Generalisterna klarar sig. De vars larver kan leva av många olika växtgrupper. Specialisterna kan ligga illa till, när de kräver växter som försvinner i landskapet.

Omvänt gäller, att utan nektarväxter, inga larver, eftersom de vuxna djuren inte överlever eller har kraft/näring för livskraftiga ägg.

Det är lite läskigt att du tänker som du gör. Det är just mänsklig hjälp den får genom att du låter den vara kvar, och i framtiden, låt oss säga att 100 år när nästa person som äger din tomt inte vill ha den där och dumpar avfallet i närliggande mark i brist på kunskap. Vilket kanske innehåller både rotfragment och frön. Det är så trädgårdväxter blir rymlingar och sprids utanför tomtgränsen.
Var lite förutseende.

@ Amaira Invasiva arter är i dagsläget globalt sett största orsaken till andra arters utdöenden och minskning! I Sverige har vi väl varit mer eller mindre skyddade just pga av klimatet, men i takt med det ändras och fler av våra introduktioner, så kommer detta att ändras.

Bättre att ta tag i problemen innan de blir omöjliga att förhindra.
-------------------------------------------------------------------------------
Är sly ett problem så får vi se till att arbeta med det och hålla markerna aktivt öppna. Inte ta genvägar och låta invasiva arter ta över så vi kan ligga på latsidan. Skärpning

Den här ignoransen hos människor stör mig ngt så otroligt... De tror de är opåverkade och berörs inte, det händer inte i min trädgård osv.....

Angående invasiva arter. Den här radiointervjun är definitivt värd att lyssna på av botanikern Mora Aronson vid Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han är också sakkunnig åt Naturvårdsverket och EU-kommissionen.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?...artikel=4574041

Hej!
Jag har full förståelse för att gröna biologer försöker hitta på jobb på naturvårdsverket. Det är inte lätt för ungdomar som lurats att läsa grön biologi på universitetet. Arbetsmarknaden är obefintlig. Enstaka projektjobb dyker upp ibland men då får man var beredd att flytta ofta. Min kompis har en sådan värdelös utbildning.

När jag för 35 år sedan flyttade hit så var parksliden ca 2 kvadratmeter stor. Idag är den med hjälp av stora maskiner ca 25 kvadratmeter. Den blir inte mycket större för lövslyet stoppar den. Knappast någon besvärlig art.
Jag kollade en koloni snöbär idag. för 35 år sedan var den ca 5 kvadratmeter, idag ca 10 kvadratmeter. Föga troligt att den tränger ut någon sällsynt art.
Den lilla blekbalsaminen är ett trist ogräs men kan knappast kallas invasiv.
MVH
Jan Lindgren

Hur kom arbetsmarknaden för gröna biologer in i den här diskussionen ...?

Får jag fråga vad du lurats att läsa som är så allvetande och kategorisk i frågan om "miljönissarnas" (citat från dig) värdelöshet Jan?

När det gäller snöbär så tror jag inte heller att den kommer att bli något stort problem - såvida inte klimatet förändras så att den gynnas av det. Parkslide är lite värre men också den sprider sig mest med rotskott och då blir problemet inte lika stort som med en fröspridd växt. Fast problemet med invasiva arter är ju inte isolerat till bara de enskilda arterna utan det värsta är att den samlade effekten av alla arter tillsammans blir värre än summan av de enskilda arterna. Dessutom är en art oftast inget problem till att börja med men när populationen blivit tillräckligt stor kan den börja sprida sig ohämmat. Så vilken art som i framtiden kommer att bli besvärlig är svårt att sia om om man inte kan snegla på utvecklingen i andra länder där det gått längre. Apropå igenväxning av tidigare hävdade marker: flera av de invasiva arterna, t ex gullris, lupin och jättebalsamin, bidrar till att tidigare öppna hävdade marker växer igen snabbare. Om parksliden får större utbredning får den också samma effekt.

om inte öppna hävdade marker sköts växer de igen oavsett,möjligt att parkslide eller något annat "invasivt"kommer men i slutändan tar träden över,björk o gran brukar vara först.ser i min omgivning hur tidigare hagar med örter o hassel,hagtorn nu är borta o det redan efter 10 år,nu övertagna av gran o björk.just gran är i mina ögon det värsta ogräset i sverige,men kommersielt viktig.
diskussionen bör ju föras om hur vi håller landskapet öppet,hur göra för att det skall gå. Ulf

Jo det har du helt rätt i. I princip alla öppna marker nedanför fjällen växer ju igen om de inte sköts. Det är sorgligt att se hur marker som hävdats och hållits öppna under 100-tals, kanske 1000-tals år, växer igen. Ett jättestort problem som jag inte tror det finns någon enkel lösning på eftersom det beror på så många olika saker.

Min poäng vad dock att de invasiva främmande arterna är en ytterligare belastning på ett redan skadat landskap. De kan förstöra övergivna marker snabbare genom att effektivt tränga undan den naturliga vegetationen. I slutändan kommer som sagt träden in och tar över men en "vanlig" ängsmark utan en massa invasiva arter kan behålla mycket av sina värden länge efter det att hävden upphört och kan många gånger restaureras om igenväxningen inte gått alltför långt. Kommer det däremot in invasiva främmande arter förlora marken värdena betydligt snabbare. Dessutom är kan en del av de invasiva arterna också invadera skötta marker, t ex lupiner i vägkanter där dom tränger undan inhemska ängsväxter som numera inte har så många andra ställen att leva på än i vägkanternas slåtterängsliknande miljöer.

Hej!
Parkslide sprider sig inte om folk bara lät bli att olagligt dumpa avfall på andras marker.
MVH
Jan Lindgren

Snöbär sprider sig ganska aggressivt. Den är dessutom giftig och tillräckligt tät för att kväva markflora, och bidrar därför inte själv mycket till diversiteten i området.

Det här kan vara av intresse. Vid Riksmuseet här i stockholm finns en hagmark som kallas Torphagen, och som i slutet av 1800-talet var dels betesmark, dels högrestånds villaområde.

Resultatet är en väldigt rik och intressant blandning av kvarstående/förvildade trädgårdsväxter (mycket alpväxter som kommit med gamla tiders vildinsamlade gräsfrö) och svenska hagmarksväxter. De två största hoten mot diversiteten i området är just snöbär och ett infört gräs.

Sedan några år betas hagen igen. Jag har tyvärr inte sett någon utvärdering av hur det påverkat floran, men jag kan ju själv se att de stora bestånden snöbär betats/trampats ned av höglandsboskapen och idag inte täcker alls lika stora områden. Åtminstone några av de andra trädgårdsväxterna, t.ex. Vitrapunkel, verkar däremot gynnas av hävd.

Mönstret i Torphagen är samma som jag tycker mig se överallt i svensk natur: de flesta införda arter utgör inget problem, utan bara ett mycket litet antal. Det är väldigt tråkigt att platser som Torphagen inte studeras mer ingående, de är modellsystem för vad som händer eller kommer hända i hela Sverige på lång sikt.

Mycket välskrivet och intressant examensarbete om Torphagen HÄR. Om nån känner till nån nylig utvärdering av Torphagen så får ni gärna tipsa mig.

Parkslide är superfint, men när det sprider sig är det ju inte så kul! Tror många som kan bli provocerade av denna tråd. Men jag håkker med, visst, den är fin och gynnar nog många insekter. Vi har iaf hittat mycket bra info kring hållbar bekämpning här: https://www.rensa.nu/parkslideguiden/

Tänker jag lägger upp den i egen tråd också så folk hittar den.