Vinbär är nog nästan lika vanliga som jordgubbar i trädgårdarna. De är lättodlade och mycket användbara. Buskarna blir ganska stora och man kan odla dem som en användbar häck. Det finns svarta, röda och vita sorter. De röda och vita tillhör Ribes rubrum, medan de svarta tillhör Ribes nigrum. Bären innehåller mycket C-vitamin.

Vinbärsbuskar bör odlas i ett varmt men luftigt läge. Blomningen sker tidigt och vårfrost kan kan göra att skörden försämras. Marken ska bestå av mulljord och vara vattenhållande. Vinbär går att odla på de flesta jordar, men för en bra skörd  bör jorden inte vara alltför sand- eller lerhaltig. Tillför helst stallgödsel och kompost innan planteringen. PH-värdet bör ligga omkring 6,5.

Buskarna planteras på våren innan tillväxten börjar eller på hösten. I södra Sverige är det bäst att plantera på hösten. Sätt plantorna lite djupare än de stått tidigare och med ett avstånd på drygt 1,5 meter mellan buskarna. Ska du plantera dem som häck kan du minska avståndet. Korta in grenarna en bit, för bättre förgrening, och vattna ordentligt. Täck gärna marken så att markfuktigheten bevaras.

Vinbär beskärs på hösten. Grenar som växer ner mot marken klipps bort, liksom svaga och gamla grenar. Busken ska vara luftig. Det ger bättre skörd med större och sötare bär. Svarta vinbär kan beskäras hårdare än de vita och röda.  De svarta ger nämligen bär på ettårsskotten, vilket inte de vita och röda gör. Man bör beskära så hårt att de äldsta grenarna inte är äldre än fyra år. Knappt en tredjedel av busken kan skäras bort varje år. Med de röda och vita får man vara försiktigare.

Vinbärsplantor förökas lätt. Man lägger en ranka mot jorden och tynger ner den med en sten och täcker med lite jord, men inte mer än att skottspetsen kommer ovanför. Detta görs på våren eller sensommaren. Våren efter har det bildats nya rötter och man kan skilja den från moderplantan. En annan metod som fungerar bra är att vid beskärningen gallra bort ettårsskott som växer nedåt eller för tätt, korta ner dessa till 25 cm och sätta dem i jord så att en knopp kommer ovan jordlagret. Dessa sticklingar rotar sig lätt och efter ett par år har man många fina plantor.

Vinbär kan drabbas av flera sjukdomar och skadedjur, men om buskarna är i god växt och beskurna så de växer luftigt, brukar inte skadorna bli så omfattande. I synnerhet inte numera då det finns sorter som är motståndskraftiga mot mjöldagg, vilket annars kan ställa till stora bekymmer.

Vinbär kan ätas som de är eller användas till saft, sylt och gelé. Man kan också använda både bladen och bären från svarta vinbär till brännvinskryddning. Bären kan också ätas som de är, men kan vara lite sura. De röda vinbären ger en syrlig smak till tårtor.

Några sorter:

Röda:

• Jonkheer van Tets, stora bär, ganska söta, tidig. Zon I-III

• Red Lake, söta bär, ganska tidig, långa klasar. Zon I-V

• Rondom, sura bär, sen mognad. Zon I-VI

• Röda holländska, populär sort, syrliga bär, motståndskraftig, härdig. Zon I-IV

Vita:

• Vit jätte, stora bär, långa klasar, produktiv. Zon I-IV

• Vita holländska, stora, syrliga bär. Zon I-IV

• Vita långklasiga, goda bär, långa klasar. Zon I-IV

Svarta:

• Big Black, stora bär, rik skörd. Zon I-IV

• Storklas, växer upprätt, stora bär, mjöldaggsresistent. Zon I-VI

• Öjebyn, populär, kraftig växt, motståndskraftig mot mjöldagg. Zon I-VII

Zonkarta