Krusbär
Ribes uva-crispa
Ribesiaceae
Krusbär bildar buskar, men det finns också en del sorter på
stam. De blir omkring en meter höga. Rankorna är oftast taggiga, men det
finns också taggfria sorter. Bären är röda eller gröna, med små hår av varierande
hårdhet. I Sverige har krusbär odlats sedan slutet av medeltiden och växer
förvildad på en del platser. Det finns även en korsning mellan vinbär och
krusbär som kallas krusvinbär. Bären är svarta, men smakar som krusbär.
Krusbärsbuskar bör odlas i ett varmt men luftigt läge för
att inte drabbas av mjöldagg. Marken ska bestå av mulljord och vara
vattenhållande. Krusbär vill ha bra tillgång till näring, men som med alla
bärväxter bör man vara försiktig med kvävegödsling.
Buskarna planteras på hösten eller tidigt på våren innan tillväxten
börjar. Djupet bör vara samma som de stått tidigare och avståndet mellan
buskarna 1,5 meter. Korta in grenarna en bit, för bättre förgrening, och
vattna ordentligt. Täck gärna marken så att markfuktigheten bevaras. Blomningen
inträffar i maj-juni. Fruktsättningen blir bäst vid korspollinering och
man bör helst odla ett par olika sorter.
Krusbärsplantor är lätta att föröka. Man lägger en ranka
mot jorden och tynger ner den med en sten och täcker med lite jord, men
inte mer än att skottspetsen kommer ovanför. Detta görs på våren eller sensommaren.
Våren efter har det bildats nya rötter och man kan skilja den från moderplantan.
Krusbär angrips lätt av krusbärsmjöldagg. Den europeiska formen
är ganska ofarlig, men den amerikanska formen kan göra stor skada. Drabbade
plantor får en vit beläggning på blad, bär och stjälkar. Beläggningen övergår
senare i brunt och bären förstörs. För att inte drabbas bör man i första
hand välja krusbärssorter som är motståndskraftiga mot mjöldagg. Man bör
också beskära buskarna så att de blir luftiga. Det ger dessutom bättre skörd.
Krusbär angrips ibland av krusbärssteklar. De gröna larverna
har god aptit och äter snabbt upp bladen. Kontrollera buskarna då och då.
Upptäcker man larverna i ett tidigt skede kan man plocka bort dem innan
de gör någon större skada.
Används både mogna och omogna till sylt, saft, kräm och gelé.
Några sorter:
- Hinnonmäki gul, Finsk sort, medeltidig, medelstora,
svagt håriga bär, motståndskraftig mot mjöldagg. Zon I-VI
- Hinnonmäki röd, Finsk sort, medeltidig, medelstora,
svagt håriga bär, motståndskraftig mot mjöldagg. Zon I-VI
- Invicta, medeltidig, gröna, medelstora, svagt håriga
bär, resistent mot mjöldagg. Zon I-V
- Martlet, röda bär, produktiv, resistent mot mjöldagg.
Zon I-V
- Lepas, Finsk sort med röda bär, resistent mot mjöldagg.
Zon I-VI
Zonkarta
Tipsa en vän om artikeln Skriv ut artikeln
|